Många pressutskick flödar ut från Rosenbad, men i söndags skickades ett extra intressant ut med rubriken: ”Två nya departement bildas 1 januari 2023”.
Det ena nybildade departementet samlar, enligt tysk och brittisk modell, klimat-, miljö- och energifrågorna med näringslivsfrågorna under Klimat- och näringslivsdepartementet. ”Genom att samla dessa frågor under ett och samma departement kan ett tydligare fokus sättas på klimatomställningen”, säger Ebba Busch (KD), ansvarig minister. Ja, gärna större men gärna också ett mer samlat fokus, där näringslivets roll inte bara vägs in utan faktiskt tillåts agera vägledare, tycker undertecknad.
Kritik mot det nya superdepartementet har dock inte låtit vänta på sig. Hur kan regeringen lägga ner miljödepartementet, frågar man sig. Men innovationer, investeringar och därmed utveckling i den gröna omställningen står i mångt och mycket företag och forskning för. Det offentligas viktigaste uppgift är att säkerställa konkurrensneutrala och överskådliga spelregler som håller över tid. I dagsläget krockar inte sällan klimatmål med lokala miljömål. Tillståndsprocesser mellan olika instanser och myndigheter drar ut på orimlig tid. Tid som varken företagen eller klimatet har råd med.
Energifrågan med tillgång och pris på el är vår tids ödesfråga för såväl vår internationella konkurrenskraft som nationella säkerhet. Att den minister – därtill vice statsminister! – som ansvarar för energifrågorna dessutom har klimatet och näringslivsfrågorna i sin portfölj är en viktig symbol. Återstår att se hur väl Busch och departementet lyckas med sammanflätningen, men ambitionen tycks vara god.
Fattas i det nya superdepartementet gör dock infrastrukturfrågorna. Det hade inte varit fel att även koppla på transportfrågorna. Nu ingår de istället med bostadspolitiken i Landsbygds- och infrastrukturdepartementet med landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) som chef. Förhoppningsvis ska det inte ses som en degradering av infrastrukturfrågorna till en ren landsbygdsfråga. Ett välfungerande nät av väg, järnväg, sjöfart och flygplatser är också högst avgörande för svenska företag och hållbar tillväxt framåt – i städerna och på landsbygden.
Maria Björk Hummelgren är näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.