Kommuner ska inte driva gym och kaféer

Småföretagen genererar stor del av kommunernas skatteintäkter – får osund konkurrens som tack.

Gym, restauranger, kaféer med mera hör inte till kommunal kärnverksamhet.

Gym, restauranger, kaféer med mera hör inte till kommunal kärnverksamhet.

Foto: isabell Höjman/TT

Ledarkrönika2023-04-21 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I en ny rapport från Företagarna, "Välfärdsskaparna 2023", nämns att hela 28 procent av de totala kommunala skatteintäkterna genereras av småföretagen. I nästan 200 av landets 290 kommuner står dessa företag och deras anställda för "den största tårtbiten i den kommunala skatteintäktstårtan".

Samtidigt upplever många företag – enligt en rapport från Svenskt Näringsliv med flera organisationer – att kommunerna bedriver verksamheter som snedvrider konkurrensen. Genom att kommuner ägnar sig åt sådant som företag redan gör, eller kan göra, rycks mattan undan för privata aktörer. Förstår lokala beslutsfattare inte hur beroende kommunen är av sina företag?

I nämnda rapport, "Osund kommunal konkurrens – Företagens topp tio-lista", beskrivs kommunala säljverksamheter som företagare runt om i landet upplever som problem. Överst på listan hamnar restaurangverksamhet. Inte nog med att verksamhet står i vägen för företagare som försöker få sin restaurang att gå runt, en del företagare nämner även "den låga prissättningen" som problem.

På andraplats efter restaurangverksamhet kommer gymverksamhet, vanligtvis i egen lokal eller i badhus. När Konkurrensverket tittade närmre på gymmen i fjol konstaterade myndigheten att kommunala gym har en negativ inverkan på den lokala gymmarknaden, att "kommunala gym leder till färre privata gym". Dessutom visade det sig väldigt få kommunala gym – fem av totalt 133 – drevs "på ett sätt som har stöd i kommunallagen" (Konkurrensverket, 28/6 2022).

Övriga verksamheter som tas upp i "företagens topp tio-lista" i rapporten från Svenskt Näringsliv med flera är följande: kaféverksamhet, uthyrning av konferens- och festlokaler, campingplatser och ställplatser för husbil, städtjänster, evenemangverksamhet, trädgårdsskötsel, övriga hushållsnära tjänster samt bredband och fiber. 

Anna-Lena Holmström, regionchef för Svenskt Näringsliv i Uppsala, skrev i höstas att "Företagen i Uppsala upplever att konkurrensen från kommunen har ökat. Två exempel på det är den nya streamingstudion kommunen skapat och uthyrningen av exempelvis tält, bord, stolar och bildskärmar" (2/10 2022). 

Många kommunala beslutsfattare talar gärna om insatser för ett förbättrat företagsklimat. Men vad betyder det i praktisk handling? En bra början vore att inte stå i vägen för det lokala näringslivet. Vi klarar oss utan bänkpress och tältuthyrning i kommunal regi.

Sakine Madon är politisk chefredaktör på Upsala Nya Tidning.