Kommer anmälningsplikten ens gå att genomföra?

Det kokade av ilska på seminariet i Almedalen.


Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, är emot informationsplikten.

Sineva Ribeiro, ordförande Vårdförbundet, är emot informationsplikten.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Ledarkrönika2024-07-04 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

"Jag är specialistsjuksköterska. Jag kommer aldrig att anmäla." Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro drog ner applåder på ett Almedalsseminarium om anmälningsplikt. Seminariet arrangerades av hennes förbund tillsammans med Akademikerförbundet, Vision, Kommunal och Sveriges Lärare. De fackliga representanterna på seminariet var milt uttryckt kritiska till det som kallas informationsplikten, alternativt angiverilagen. 

Protester har hörts sedan Tidöavtalet kom till. Under en rubrik i avtalet, om "förstärkta möjligheter till inre utlänningskontroller och effektivt verkställighetsarbete", står det att en "breddad översyn" behöver göras. Inom ramen för den ska det sedan lämnas förslag "till en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt mellan Polisen och myndigheter som kan antas komma i kontakt med personer som befinner sig illegalt i landet". 

Det står även att det kan "finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården". Enligt avtalet ska undantag från informationsplikten "utredas närmare". Vad utredningen landar i vet vi i november. Med tanke på kritiken från fackförbunden inom välfärden undrar man hur en förändring över huvud taget ska vara möjlig att genomföra. 

En ytterligare kritiker på seminariet var även Uppsalas kommunalråd Erik Pelling (S), som kallade idén om informationsplikt för "väldigt knasig", något som slår mot den värdefulla tilliten. Pelling gick dock inte så långt som Miljöpartiets riksdagsledamot Ulrika Westerlund som menade att människor som får utvisningsbeslut "upplever" att de inte kan utvisas, och att det inte går att lita på att Migrationsverket fattar korrekta beslut.

Socialdemokratiska företrädare brukar understryka att ett nej ska vara ett nej, att invandringen ska vara reglerad. Ändå har politiker, företrädesvis rödgröna, genom åren röstat för nya förmåner för personer utan uppehållstillstånd. Som när Malmö fattade beslut om att ge papperslösa rätt till försörjningsstöd

På seminariet i Almedalen fick Magnus Resare (M), riksdagsledamot i Socialförsäkringsutskottet, ensamt försvara informationsplikten. Frågan om hur skuggsamhället annars skulle kunna bekämpas blev dessvärre hängande i luften. Även om det är lätt att både förstå och sympatisera med offentliganställda som vill be regeringen att fara och flyga, kommer politikerna att behöva hantera situationen. Om inte med anmälningsplikt, på andra sätt.