Det är fortfarande oklart om AI kan ersätta människor helt och hållet i alla sammanhang, men det finns definitivt områden där AI kan utföra vissa uppgifter bättre än människor. Detta kan inkludera att utföra viss form av monotona eller repetitiva uppgifter snabbare och mer noggrant än människor, eller att analysera stora mängder data på ett sätt som människor inte skulle kunna.
Det är inte jag som har skrivit ovanstående stycke. Det har ChatGPT gjort. Den nya textroboten har varit på allas läppar de senaste veckorna. Chatbotar har förvisso funnits i många år, men den här är något alldeles extra då den klarar av mer avancerade kommandon än någonsin. ”Skriv en låt i Lars Winnerbäck-stil om Mjölby”. ”Skriv en uppsats om det trettioåriga krigets konsekvenser för den katolska kyrkan”. Inga problem!
Genast började det mullra oroligt inom utbildningssektorn. ChatGPT kan bearbeta enorma informationsmängder och föra välutvecklade resonemang. Dessutom är varje text unik, vilket gör att de inte fastnar i plagiatkontrollen. Universiteten och högskolorna i Västsverige för redan en diskussion om att se över examinationsmetoderna (SVT 21/12).
Kanske blir ChatGPT hemtentans död. Men hur blir det med andra textformer, säg tidningsinnehåll? Är människoskrivna nyhetsartiklar, reportage, analyser, bokrecensioner – och ledartexter i fara?
Redan i dag används textrobotar för att skriva kortare nyheter. Exempelvis använder sig nyhetsbyrån TT av sådana, framför allt när omfattande statistikmängder ska kokas ner till en koncis och läsarvänlig notis. Det kan röra sig om bostadspriser, befolkningsstatistik eller företagsetableringar.
Enkla och korta texter som besparar arbetstimmar är en sak. Men långa och komplicerade texter då? Jag låter ChatGPT skriva en artikel om miljardären Elon Musks avgång som Twitter-vd, med tillhörande argument för varför det var ett bra beslut. Med lite språklig bearbetning skulle den nog slinka igenom som ett alster signerat oerfaren praktikant.
Desto svårare är det att skriva en text om ”julens betydelse för samhällsgemenskapen”. Roboten klarar visserligen av att stapla argument om gåvogivandets värde för den mentala hälsan, men språket är torftigt och andefattigt.
Inte heller kan den förklara utgången av riksdagsvalet 2018. Enligt ChatGPT bildade Socialdemokraterna och Moderaterna regering tillsammans med Centerpartiet. Kanske är den en anhängare av den breda mitten, en hemlig Annie Lööf-fantast?
Nja, det lär dröja innan ledarskribenter ersätts av robotar. Men tekniken utvecklas snabbt och AI-system som ChatGPT lär bli än mer sofistikerad. Jag frågar därför chatboten ifall den kommer göra journalister arbetslösa i framtiden. Den svarar så här:
”AI har redan använts för att hjälpa journalister att generera rapporter och artiklar, men det är tveksamt om AI kan ersätta mänskliga journalister helt och hållet. AI har fortfarande begränsningar när det gäller att förstå och tolka komplexa sammanhang och fånga den mänskliga dimensionen i en nyhet. Därför är det troligt att AI i första hand kommer att användas som ett verktyg för att hjälpa journalister att skapa innehåll snabbare och mer effektivt, snarare än att ersätta dem helt.
Det är också viktigt att komma ihåg att journalistik handlar om mer än bara att rapportera om vad som händer. Det handlar också om att granska makten, undersöka och granska källor och förmedla information på ett ansvarsfullt sätt. Dessa förmågor är svåra att replikera [sic] med AI och kräver mänskligt omdöme och empati”.
Den förbannade maskinen har rätt. Precis så är det.