För många studenter är vi symbolen för de första stegen in i vuxenlivet, den utbildning som man antagits till, vänskaperna som byggs för livet. En lite äldre nykomling har kanske flyttat hit för kärleken eller för jobbet vid något företag som skriker efter kompetens. För en växande familj erbjuds möjligheten att ge sina barn en uppväxt i en mer behändig storstad.
I min senaste krönika så önskade jag mig ett urbanare Linköping. Jag konstaterade att det inte alltid är en lätt sak att göra plats för fler, men att det är viktigt också för oss som redan bor här. En kommun som inte lockar ny talang och nya företag förvandlas snabbt till en kommun under avveckling. Den som saluför en sådan framtid har inte annat att erbjuda än neddragningar av resurser till välfärden.
Det finns ett stort engagemang hos läsarna när det gäller samhällsbyggnad. Många har hört av sig med goda poänger, medan andra föll in i det jag varnade för: Att av ren slentrian påstå att varje grönyta i staden bebyggs. Det kan lämnas som övning åt läsaren att titta på en satellitbild över Linköpings innerstad på internet. Gröna ytor är inget som det råder brist på. Att upprepa ett felaktigt påstående gång på gång gör det inte mer sant.
Av läsarnas reaktionerna är det två områden som är särskilt tänkvärda. Jag borde ha lyft vikten av grönområden och omtanken om den biologiska mångfalden i min text. Samtidigt håller jag inte med om en del av slutsatserna. Det är en spelad konflikt att en tätare stad inte också kan vara en grönare och mänskligare stad.
Att förtäta staden ger oss förutsättningar att använda centralt belägen mark bättre för bostäder, service, kontor och handel. En täthet av människor har många positiva effekter. En stad där fler människor bor ger det liv som många efterfrågar. Samtidigt skapar det skäl för kommun och fastighetsägare att utveckla stadens mellanrum – gaturum, torg, parker – till kvalitativa, gröna platser där människor vill vara. Träd, prunkande torg och parker är bra för människor, men ökar också vår motståndskraft för allt högre temperaturer till följd av klimatförändringar.
Den stora vinsten med en tätare stad är däremot en annan. När fler människor kan gå, cykla eller ta bussen till jobbet, skolan och affären så bidrar det till ett mer hållbart transportsystem. Ett stort träd kan antas ta upp 150 kg koldioxid per år. Det är mindre än utsläppen från en biltank bensin. Träd och grönområden är viktigt av flera skäl, men att en person kan ta cykeln istället för bilen under ett år har en positiv klimateffekt motsvarande ett smärre skogsparti.
En tätare stad är också en vinst för den biologiska mångfalden. Det som på riktigt är ett hot mot biodiversitet är städer som fortsätter växa på bredden, där natur ersätts fler kortklippta villagräsmattor och plattläggningar. Att låta staden vara stad, och växa i de centrala delarna, gör också att värdefull jordbruksmark kan skyddas.
Linköping är en grön stad och vi har alla förutsättningar att fortsätta vara det samtidigt som vi gör utrymme för växande familjer, nya människor och nya företag. Vi kan bygga en stad som är tätare, grönare och mänskligare – som bidrar till att värna biologisk mångfald och skydda kringliggande jordbruksmark. Det kommer inte vara lätt alla dagar i veckan, men det är värt det. Vi blir alla lite rikare för var och en som väljer att bygga sin framtid i vår stad.