Svenska elever kan mindre än på tio år, det konstaterar 2022 års upplaga av den internationella kunskapsundersökningen Pisa. Undersökningen jämför 15-åringars kunskaper inom läsförståelse, matematik och naturvetenskap mellan länder. Resultatet ser dystert ut. Sverige är nere på katastrofsiffrorna från 2012.
Min pappa brukar skämtsamt säga att SJ skulle klara sig mycket bättre utan sina tre problemområden: tågen, spåren och passagerarna. Det har han troligtvis inte hittat på själv, men samma sak kan sägas gälla skolan. Det mest effektiva sättet att få bättre resultat i Pisa-undersökningar torde ju vara att bara låta duktiga elever göra undersökningen, och att skolan gör sig av med sina tre problemområden: barnen, lärarna och föräldrarna.
Fråga bara vår före detta skolminister Anna Ekström (S) som använde sig av den strategin i Pisa-undersökningen 2018. Då undantogs elevgrupper med utländsk bakgrund för att få ett bättre resultat. Gör man det kan man se att elever med minst en förälder som är född i Sverige presterar riktigt bra i jämförelse med resten av OECD-ländernas elever. Det har bland annat skolforskaren Gabriel Heller-Sahlgren visat.
Den informationen visar att skolan kan lära ut till elever som har svenskan hemifrån och kan få hjälp hemma. Men elevunderlaget är större än så, och måste kunna fånga in alla. Om det är någon del av samhället där devisen “alla ska med” verkligen måste gälla så är det i skolans värld.
Men att vända och vrida på siffrorna löser inte problemet på djupet. Till syvende och sist är det föräldrarnas fel om deras barn presterar dåligt, oavsett vad någon säger. Det är hårda ord, särskilt från någon som inte själv är en förälder, men så är det. Att svenska elever kan lite beror ytterst på deras föräldrar.
Föräldrar är ansvariga för barnens uppfostran. Men det betyder inte bara att barnen ska lära sig tvätta händerna och säga tack, utan också att de blir fungerande vuxna människor.
Där skolan inte lyckas – oavsett om det beror på klasstorleken, pandemin, friskolor, skolpengssystemet, lärarutbildningen, invandringen, kommunaliseringen, läroplanen, regeringen eller barnen själva – så är det alltid föräldrarnas ansvar att barnet gör vad det ska. Därför måste du som förälder läsa med ditt barn, förhöra läxan, stänga av teven och ta bort plattan.
Lärare i många länder vittnar också om att oreglerad skärmtid är en stor bov i skoldramat. Barn i dag klarar inte av att läsa längre texter eller koncentrera sig, inte ens om barnet tycker det är intressant. Antagligen beror det på en ständig stimulans på internet. Minskad skärmtid klarar alla föräldrar av att implementera, oavsett utbildningsnivå.
Läsa, ta in information och skriva läsligt är kunskaper varje människa ska besitta. Kan ditt barn inte det är det dags att öva. Självklart kan det finnas undantagsfall, men på det stora hela är det svenska föräldrars ansvar att deras barn ska prestera bättre i skolan. Tar alla sitt föräldraansvar ska vi se att det blir lättare för lärarna sen.
Johanna Trapp är student i statsvetenskap och nationalekonomi. Hon är från Vårdsberg.