Hur ska man förhålla sig till det faktum att den så eftertraktade passionen och åtrån sällan är lika het i gamla relationer som i nya? Debatten begränsas ofta till de som vill normalisera otrohet och de som tycker man ska lägga band på sina behov.
Vesna Prekopic drog igång den här vändan på kultursidorna genom en text i DN (29/1) där hon ifrågasatte att otrohet måste betraktas som ett svek. Prekopic argumenterar övertygande kring det positiva i att låta passionen styra och utveckla dig som människa. Författaren och teologidoktorn Ann Heberlein (SvD 11/2) fyller på med ännu fler giltiga argument emot idén om att sexuell exklusivitet bör vara grunden för varje kärleksrelation. Men ingen av dem lyckas förklara varför det skulle rättfärdiga att bryta löften mot andra människor.
Heberlein försöker fullfölja sitt resonemang och efter en del trevande landar hon i den lite överraskande slutsatsen att få människor är så trygga som krävs och att det därför nog inte är möjligt att leva i kärleksrelationer som inte är sexuellt exklusiva.
Det är tydligt hur hårt normen om den exklusiva tvåsamheten råder i vår kultur, när till och med de som argumenterar emot den faller tillbaka i den.
Sociologiprofessorn Emma Engdahl rycker ut (SvD 13/2) och påtalar bristerna i försvaret av otrohet. Men samtidigt ifrågasätter hon grundkonflikten mellan långvarig kärlek och passion, och lägger ut texten kring att man bör anstränga sig för att behålla passionen i den befintliga relationen.
Därutöver finns det såklart de som tycker att sexuella relationer med fler än en person alltid är moraliskt fel.
Å ena sidan fegheten i att vilja rättfärdiga svek eller att inte leva sitt liv utefter sin övertygelse. Å andra sidan inskränkt moralism. Eller att blunda för konflikten.
Det finns dock ett alternativ till – att tillåta passionen utanför den tvåsamma kärleksrelationen. Vare sig man kallar det öppna relationer, flersamhet, polyamorism, relationsanarki eller något annat så löser det konflikten och gör dessutom att relationen kan bli starkare då den inte faller samman av snedsteg och tillfälliga begär. Det kräver dock ömsesidig respekt, dialog och tydliga överenskommelser.
Flersamma relationer är varken något hot mot samhällsutvecklingen, äktenskapet som institution eller tvåsamheten som sådan. Tvärtom kan olika relationer, varav vissa livslånga, fylla olika behov.
En positiv syn på ärliga flersamma relationer är liberal i synen på livsstil. Och konservativ i synen på sanning och lögn, genom att föredra flersamhet framför otrohet.
Man får leva som man vill, så länge man inte kränker någon annans frihet eller sina egna löften
Jakob Styrenius är ledarskribent på Västerviks-Tidningen