Det som snabbt stämplades som en konspirationsteori är nu ett sannolikt ursprung till pandemin enligt FBI samt USA:s energidepartement.
Egentligen borde det ha räckt med vad som framkom från början – att forskning och utveckling av coronavirus skedde på laboratoriet, samt att det ligger där pandemin bröt ut – för att undersöka saken närmare.
Men Kina lade snabbt ut dimridåer. Liksom de amerikanska myndigheter och forskare som varit inblandade i forskningen på laboratoriet. Och sedan kom Trump och gav uttryck för teorin om labb-läckan, varpå det demokratiska partiet började kalla hypotesen för en konspirationsteori. De fick snart följe av media och vetenskapliga tidskrifter.
WHO dömde först ut teorin som extremt osannolik, men ändrade sig under våren 2021 och ville gå till botten med virusets ursprung.
Ungefär samtidigt publicerade MSB en forskningsrapport som slog fast att det är en rasistisk konspirationsteori att spekulera i virusets ursprung och peka ut Kina som ansvarigt.
Något tidigare, under hösten 2020, slår SOM-institutets professorer Oscarsson och Strömbäck fast att det är en konspirationsteori att tro att coronaviruset är skapat av människor. Och i deras mätning konstaterar de förvånat att denna konspirationsteori fått fäste i 30-40 procent av befolkningen.
Vi vet ännu inte vilket teori om virusets ursprung som är sann. Kanske får vi aldrig reda på det. Klart är dock att det inte är särskilt vetenskapligt att stämpla en hypotes som konspirationsteori istället för att diskutera fakta. Det riskerade att dölja, eller till och med förhindra, sanningen. Och i detta fall har det försämrat chanserna att utreda virusets ursprung och förhindra att liknande utbrott sker igen.
Dessutom är det precis som MSB och SOM-institutet konstaterar. Att det är människor med bristande förtroende för forskare och experter som tenderar att tro på konspirationsteorier, vilket i sin tur leder till polarisering, populism och ytterligare minskad tillit.
Att peka ut dessa människor som foliehattar, för att de tror på en fullt möjlig teori, leder sannolikt inte till ett ökat förtroende. Det riskerar istället att underbygga verkliga konspirationsteorier.
Om experter, forskare och media vill att befolkningen ska lyssna på dem och undvika polarisering finns skäl att undvika att slentrianmässigt stämpla folk.
Jakob Styrenius är politisk redaktör på Västerviks-Tidningen.