När barnen kommer hem från skolan nuförtiden är väskan inte tung av läroböcker, utan av den dator som de använder i nästan alla ämnen. På den antecknar de under lektionerna och här finns information från lärarna, uppgifter av olika slag, undervisningsvideos och digitala läroböcker.
Datorn har en viktig plats i dagens skola, men under många år har drömmen om digital kompetens varit så stark att vi inte har talat om baksidorna. I världens modernaste land tänker vi lätt att ny teknik automatiskt är bättre på allt. Men att datorn är bra på vissa saker betyder inte att den är bättre än papper, penna och tryckta böcker i alla avseenden.
Läroplanen anger att digitala verktyg ska användas i alla skolämnen ända från lågstadiet. Samtidigt hävdar Skolinspektionen att undervisningen i den svenska skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Här finns en motsättning, vilket rektorn Kalle Edeus på Orionskolan i Visby noterade. För i en rad avseenden saknas det vetenskapliga belägg för att digitala verktyg förbättrar lärandet. Orionskolan ville därför vara försiktiga med att använda skärmar för de yngsta eleverna, men Skolinspektionen hävdade då att man bröt mot läroplanen (DN 6/2).
Vetenskapliga studier visar dock att den som antecknar för hand både förstår och minns bättre än den som gör det på dator. Det beror på att man tvingas bearbeta materialet medan man lyssnar, samtidigt som det fysiska skrivandet förstärker minnesspåren i hjärnan.
Läsningen följer samma mönster. Enligt en vetenskaplig studie som summerat den tillgängliga forskningen är mönstret tydligt: vår läsförståelse minskar när vi läser på skärm i stället för på papper. Det gäller både korta och långa texter, oavsett vilken läsförståelse som testas och oberoende av testpersonernas ålder och utbildningsnivå.
En del har trott att skillnaden beror på att vi är ovana vid digital teknik, och att vi därför kommer att läsa bättre när vi väl vant oss. Men utvecklingen verkar gå i motsatt riktning. Fördelen med att läsa på papper är faktiskt större i de senare studierna. Vi tycks ha utvecklat ett särskilt sätt att läsa på skärmen – hastigt och skummande – som passar korta meddelanden och sociala medier som vi ofta tar till oss via telefonerna. Men när denna vana väl har satt sig är det svårt att alls läsa fokuserat på skärm. Därför skummar vi romaner som vore de sms-flöden.
De senaste åren har det kommit en mängd rapporter om att läsförståelsen sjunker bland svenska skolbarn, och lärare larmar om allvarliga brister i ordförråd. En ny undersökning visar att hälften av eleverna i årskurs nio inte ens läser en sida facklitteratur en vanlig skoldag, och bara 13 procent läser en sida skönlitteratur.
Samtidigt verkar förmågan att fokusera vara lidande, något som knappast förbättras av att de elever som antecknar på sin dator också har tillgång till klasschattar, sociala medier och hela internet. Alla som suttit på ett långsamt sammanträde vet hur lockande det är att öppna en ny flik för att distrahera sig en stund. Varför tror vi att 12-åringar ska kunna motstå frestelser som vuxna sällan kan hantera?
Datorer är utmärkta för att till exempel söka information och komma i kontakt med människor. Men att tryckta böcker gynnar djupläsning, koncentration och läsförståelse är vetenskapligt belagt och väl beprövad. Och i en värld där allt accelererar, vad kan vara viktigare än att lära barnen än detta?
Joel Halldorf är författare och professor i kyrkohistoria.