När du frågar ditt barn “Vad lärde ni er i skolan i dag” och ännu en gång får svaret "minns inte" ligger problemet antagligen inte i att undervisningen i sig inte är minnesvärd, utan i att kommunikationen mellan lärare och föräldrar inte är produktiv nog. En bra början till förändring är att utveckla utvecklingssamtalen.
Skollagen säger att varje elev måste ha ett utvecklingssamtal minst en gång per termin. På samtalen ska skolan informera föräldrarna om elevens skolsituation, trivsel och kunskapsutveckling. Enligt dagens system ska varje utvecklingssamtal planeras, förberedas och dokumenteras av läraren. Därför är det inte konstigt att utvecklingssamtalen blir en av de stressigaste momenten på året för många lärare.
Lisa Heino är utredare på Lärarförbundet. Hon instämmer i problemformuleringen samt beskriver en annan sida av problemet. Hon beskriver att många av samtalen liknar varandra och går ut på att säga ungefär samma sak. Överdrivet mycket tid slösas med andra ord på att säga samma sak om och om igen.
Men tyvärr tvingas många lärare sköta det administrativa istället för att undervisa och på andra vis använda sin expertis. Gunilla Granath är lektor vid Mälardalens högskola och har forskat på utvecklingssamtal. Hon säger att utvecklingssamtal sällan fungerar väl eftersom läraren och föräldern sällan talar om det som skulle behövas.
När lärare tvingas ha repetitiva utvecklingssamtal med samtliga elever stjäl det tid från andra elever som skulle behöva ha fler eller längre samtal. Lärarna måste få mandat att i sin profession själva avgöra vilken typ av samtal som behövs, när och för vem. Det kan de bäst.
Heino på Lärarförbundet föreslår att slopa kravet i skollagen på två utvecklingssamtal årligen. Det vore ett bra steg i rätt riktning. För vissa elever skulle det antagligen räcka med ett mejl, eller samtal i grupp, vissa terminer, medan andra elever skulle behöva flera fysiska möten per termin och kontinuerlig kommunikation med en mentor.
Detta är inte en lösning på skolans alla problem. Men tills vidare är det viktigt att få kompetenta lärare att stanna i yrket. För att det ska ske behöver de mindre administration.
Ett tydligt steg i rätt riktning skedde 2022 då barn- och ungdomsnämnden i Linköpings kommun beslutade att göra en storsatsning på heltidsmentorer. Dessa finns till exempel på Vretaskolan och har som syfte att sköta saker som kommunikation med föräldrar, administrera frånvaro, schemafrågor med mera. En heltidsmentor skulle absolut kunna sammanställa informationen om eleven från skolans lärare och skicka den hem till familjen innan utvecklingssamtalet. När utvecklingssamtalet då sker är alla inblandade redan införstådda i situationen, och kan då istället lägga tid på mer specifika frågor. Det i sig skulle effektivisera mycket för alla inblandade. Essensen blir här att lärarens tid inte ska slösas på standardiserat arbete.
Även om ditt barn inte för sitt liv kan minnas hur man räknar med bråk eller vem som var kung 1629 så ska du som förälder kunna veta hur det går överlag i matten och historian. Lita på lärarnas expertis och låt dem bestämma själva hur utvecklingssamtalen ska skötas.