Representanter för ett antal studentkårer argumenterar på SvD debatt (7/1) för att även studenter har rätt till ledighet. De påtalar att studenter mådde sämre än andra redan innan inflationen, och att de nu drabbas värre än andra. Eftersom även studenter behöver återhämtning, men hela studiemedelssystemet är uppbyggd på utebliven återhämtning, menar de att dagens system inte är hållbart.
Även om studentrepresentanterna möjligen målar en väl mörk bild, av att studenter som grupp är på gränsen till utbrändhet, så finns här relevanta poänger. Bristen på återhämtning, och speciellt att studiemedelssystemet inte är anpassat till sommaruppehållet, är ett reellt problem. Istället för julledighet får många en intensiv studieperiod för att klara tentorna i januari. Och för att finansiera sitt uppehälle över sommaren går många studenter direkt från studier till sommarjobb.
Eller så hänvisas de till att läsa sommarkurser, ofta utan koppling till de ordinarie studierna, för att få studiemedel under sommaren. Man kan diskutera om det är mer produktiv användning av skattemedel att låta studenterna fördjupa sig i Harry Potter eller biblisk sexualitet, än att låta dem få lite välbehövlig återhämtning.
Det är förvisso ingen mänsklig rättighet att bli finansierad av någon annan så länge man kan jobba. Men vill samhället att människor ska studera och bidra med den kunskapen till allas nytta så bör systemet också utformas därefter. Det lönar sig dåligt att studera i Sverige ur ett livsinkomstperspektiv. Att ägna flera år åt föga inkomstbringande studier blir än mindre attraktivt om man under tiden inte ens får återhämtning emellanåt.
I Sverige har vi valt att ha ett offentligt system för att finansiera studier. Det är inte orimligt att jämföra detta system med statens krav på att arbetsgivare ska ge semester till anställda. Det vore en relativt försiktig rättighet att studenter får några veckors ledighet med pengar de till största delen lånar och ska betala tillbaka.
Det är ofta nyttigt för såväl studenterna som samhället att de arbetar under studietiden. Men vill man stimulera att studenterna arbetar finns det bättre incitament än att de inte kan ta den ledighet de behöver. Såsom ett högre fribelopp på tillåtna inkomster innan studiemedlet minskar, eller ett högre grundavdrag på inkomstskatten.
Studentkårernas föreslår ett system där man efter ett års studier har jobbat in en månads ledighet med bibehållet studiemedel. Det är ett förslag som bör tas på allvar.
Jakob Styrenius är ledarskribent på Västerviks-Tidningen