Zambia håller andan inför presidentvalet

Zambia håller andan inför president- och parlamentsvalet den 12 augusti. Ska det gå att genomföra ett presidentval med en galopperande Covidsmitta? Zambia är ett av de hårdast drabbade länderna på den afrikanska kontinenten. Här är få människor vaccinerade eftersom de flesta vacciner gått till Europa och USA. Sjukhusen har heller inte resurser att ta hand om de värst drabbade. Dessutom är syrgasen på upphällningen sedan länge. Och nu är landet är inne i den tredje vågen av Covid-19 med Deltavarianten som den dominerande smittkällan. Zambia är inte det enda landet i Afrika som drabbats svårt av Covid-19. Förutom i Zambia och Sydafrika, är läget riktigt allvarligt i länder som Kenya, Namibia och Tunisien.

På de affärer och restauranger som är öppna, och där det bara serveras ”take away”mat, finns oftast en skylt med texten ”No mask - No entry! (Utan mask kommer du inte in!). Men de flesta huvudstaden Lusaka har mask. Utanför städerna är det annorlunda. Risken är därför stor att för smittan blir ohanterlig. Det officiella antalet smittade ligger runt en halv miljon men mörkertalet är stort enligt de flesta bedömare. Det gäller även antalet döda.

Den sittande presidenten Edgar Lungu har stoppat alla större kampanjmöten för att begränsa spridningen av Covid-19. Så de presidentkandidater som utmanar honom får nöja sig med att köra runt med högtalare på lastbilar eller göra hembesök hos väljarna. Samtidigt kan presidenten utnyttja alla offentliga evenemang som inslag i den egna kampanjen. 

EU finns nu på plats i landet med 32 långtidsobservatörer sedan den 11 juli. De är utspridda över hela landet och kommer från olika EU-länder, bland annat Sverige. På själva valdagen växer antalet observatörer till ett hundratal med hjälp av utsända diplomater och FN-anställda.

Som en av de svenska observatörerna jobbar jag med portugisisk kollega i den provins som omger huvudstaden Lusaka. Vi ska se till att allt fungerar fram till valet, att alla får möjlighet att rösta, att press, radio och TV släpper fram samtliga presidentkandidater och att landets vallagar följs. Därför träffar vi alla som på något sätt har att göra med valet; politiker, valansvariga på alla nivåer, journalister, kvinnogrupper, enskilda organisationer och kyrkliga organisationer. Den senare gruppen är särskilt aktiv i det starkt kristna Zambia när det gäller att avstyra våldsinslag under valkampanjen. För sådana förekommer dagligen.

Med tanke på den akuta smittrisken görs allt för att skydda oss observatörer. Vi är alla PCR-testade ett antal gånger och de flesta av oss är fullt vaccinerade. Jag och kollegan från Portugal, håller oss strängt isolerade när vi inte är ute på fältet. För chauffören och assistenten/tolken, som ingår i vårt team, betyder det att de inte kan åka hem till sina familjer när arbetsdagen är slut. De får stanna på samma hotell som vi. Det blir att leva i en slags bubbla tills valet är över. 

Covid-19 pandemin präglar hela valkampanjen. När presidentkandidaterna håller möten ute i landet delar de ofta ut munskydd till de församlade och uppmanar åhörarna att inte stå för tätt. Gör EU bedömningen att valet genomförts på ett korrekt sätt, det vill säga att man följer de demokratiska spelreglerna, är det en fjäder i hatten för Zambia. Det finns dock vissa orosmoln. Ett växande antal afrikanska stater, däribland Uganda och Tanzania, gamla biståndsländer för svensk del, har sett det demokratiska utrymmet minska de senaste åren. Oppositionen har trakasserats och frispråkiga tidningar stängts ner. Även utrymmet i sociala medier som Facebook och Twitter har begränsats, särskilt i samband med de senaste valen. Det är mot den här bakgrunden som intresset är stort för att följa utvecklingen i Zambia där man sett liknande tendenser. Bland annat har det ryktats om att presidenten kan komma att stänga ner sociala medier under valet. För det är där kritikerna finns. 

Hälften av Zambias 18 miljoner invånare är fattiga och lever på någon enstaka dollar om dagen. Och bara 55 procent kan läsa och skriva. Arbetslösheten är hög med 22 procent i ett land som genom tiderna gjort stora pengar på sina kopparfyndigheter. Men där priset på den metallen dalat de senaste åren.

                                                                                                                                                              .