95 procent av oss svenskar sopsorterar. Men vad händer egentligen med alla förpackningar vi lämnar in? Är det någon mening att sopsortera, varje dag, vecka ut och vecka in? Blir inte allt ett nollsummespel när jag tar bilen till återvinningen? Och skeppas det insamlade inte runt i världen till olika tvivelaktiga deponier?
Varje lördag, när jag går bland de gråa containrarna på återvinningscentralen, i mitt försök att vara en smart konsument, maler de här frågorna i mig.
Men idag, denna lördag, åker jag dit betydligt klokare.
I onsdags besökte jag nämligen Svensk plaståtervinning i Motala och där fick jag svar på alla mina frågor.
I höstas var det ramaskri kring återvinningen i vårt grannland Danmark. Ett tv-reportage avslöjade hur dansk plast skeppas till Malaysia, hur hela byar där fylls med plast och hur så kallade plastbönder använder plasten som förbränning i olika sammanhang och släpper ut den giftiga röken orenad.
Jag har sett delar ur reportaget på TV4 Play, det är fruktansvärt och precis sånt som sår tvivel i en återvinningssjäl som jag. Inte minst efter ett 2019 där plasten fick klä skott för det mesta i den allt intensivare klimatdebatten och där plastskammen planterades i de flesta av oss.
Så när jag i veckan mötte Mattias Philipsson, vd för Svensk Plaståtervinning, för nästa veckas Onsdagsintervjun så gjorde jag det fulladdad med frågor.
De flesta av dem, och svaren, kan du alltså läsa på onsdag men redan här kommer några av de viktigaste.
Hur mycket av alla plastförpackningar i Sverige återvinns och blir ny plast?
– Ungefär 15-20 procent.
Varför så lite?
– Du och jag, vi konsumenter, är för dåliga på att sortera hemma. 60-70 procent av förpackningarna går i soporna, och därmed till förbränning, redan i hushållen. Ett annat skäl är att producenterna använder förpackningar som vi inte kan sortera, eller plast som vi kan sortera men som det inte finns någon marknad för i steget efter oss.
Plast i haven rapporteras det ständigt om, hur mycket av svensk plast hamnar i haven?
– Tittar vi på Sverige så är det inte procent utan promillen av förpackningarna som hamnar i haven. Vi är duktiga på insamlingsdelen, problemet här är att för mycket går till förbränning. Men ur ett världsperspektiv är plast i haven ett jättestort problem och på västkusten flyter det ju in plast från hela Golfströmmen.
Philipsson, som tidigare var vd för Svensk Biogas i Linköping, är inte orolig för en granskning liknande den i Danmark.
– Nej, jag har koll på vart vartenda ton tar vägen. All plast som inte återvinns förbränns här i Sverige.
Och på min egen huvudfråga, som jag maler på lördagarna, om det är värt att sopsortera svarar Philipsson så här om plasten:
– Om du lämnar plasten till återvinningen så gör din plast 40 procent lägre klimatpåverkan än om du lämnar den till förbränning i dina sopor. Då är allt inkluderat, som sortering, transporter och energikonsumtion.
Det var svar nog för mig, men vill du ha fler argument så missa inte Onsdagsintervjun kommande vecka. Jag lovar att den blir läsvärd.
När den prisbelönta Supermiljöbloggen nyligen listade 41 positiva miljönyheter 2019 så hade flera av dem återvinningsanknytning.
Framför allt fastnade jag för den nya tekniken för plaståtervinning som utvecklats vid Chalmers i Göteborg. Teknik kan bryta ner vilken plast som helst till molekylnivå, i huvudsak eten, propen och bensen, och av gasen som bildas vid nedbrytningen går det att tillverka ny plast av samma kvalitet som innan återvinningen.
Visst låter det fantastiskt? Under tre års tid har tekniken testats i stor skala i en försöksanläggning vid Chalmers.
– Metoden kallas för ångkrackning och går i enkla drag ut på att materialet hettas upp väldigt snabbt till ungefär 800 grader. Sedan kyls gasen som bildas ned och destilleras vid mycket låga temperaturer. Då får vi ut de här tre byggstenarna, som kan användas för att tillverka plast i exakt samma fabriker som man använder i dag, berättar Henrik Thunman, professor i termokemisk omvandling vid Chalmers, för Supermiljöbloggen.
Det senaste året har vi också kunnat läsa om flera innovationer som rensar haven på plast, främst då "The Ocean Cleanup" vars flytande barriärer visat sig effektiva i Stilla havet.
Så visst finns det hopp runt om i världen och vi svenskar kan driva på utvecklingen med både beteende och forskning.
Till att börja med genom att återvinna våra plastförpackningar.