Nyligen besökte infrastrukturminister Tomas Eneroth (S) Linköping, och berättade om regeringens planer på området. Våra trakter har fått en ganska väl tilltagen bit av medlen som fördelas i den kommande nationella planen för transportinfrastruktur. Ostlänken är förstås flaggskeppet, fullt finansierad och i trafik 2035.
Den blir ett verkligt lyft för vår region, som redan kämpar med överfulla spår. De nya spåren skapar utrymme för fler människor och gods på järnväg. Parallellt följer en modern stadsutveckling med tiotusentals nya bostäder i attraktiva lägen. Visst har det tagit tid, men så är Ostlänken det största infrastrukturprojektet i modern tid i Sverige.
Förstås finns mer infrastruktur som ska byggas i vårt närområde kommande tid. E22 och Förbifart Söderköping är en viktig pusselbit för bättre flöden på den vältrafikerade sträckan. Och många andra större och mindre vägar är i behov av upprustning. Kort sagt, infrastruktursatsningar är svåra att få för mycket av! Som pulsåder genom vårt logistik- och transportberoende näringsliv är det välinvesterade skattekronor.
Frånsett det vanliga dilemmat att de där kronorna alltid borde räcka till mer, finns ytterligare ett bekymmer: brist på arbetskraft. Kompetensbristen är ett välkänt problem bland de flesta branscher. Byggsektorn är inget undantag. Enligt Byggföretagens kompetensexpert Elin Kebert saknar branschen 10 000 nya medarbetare – om året. Och det bara för att täcka pensionsavgångarna. Allt från snickare och maskinförare till produktionsledare och ingenjörer behövs (Chef 4:2022).
Inte heller det är nyheter. Fler branschorganisationer har ringt i varningsklockorna för kompetensbristen under en längre tid. Så hur löser vi problemet som faktiskt hotar Sveriges tillväxt och utveckling – de flesta företag behöver fungerande infrastruktur? Som vanligt finns inte ett enkelt svar. Kebert nämner några viktiga saker som att komma till rätta med att var sjunde elev lämnar grundskolan utan gymnasiebehörighet, höja intresset för yrkesprogrammen samt en utbyggd vuxenutbildning så att fler kan skola om sig senare i livet.
Samtliga bra förslag – som också påtalats under längre tid. Ska det byggas vägar och järnvägar, bostäder och nya förskolor krävs kompetens – hjärnor och händer – som verkställer. Här måste infrastrukturdepartementet synkas med utbildningsdepartementet. Näringsliv och utbildning hänger ihop. Annars riskerar vi förseningar och därmed fördyrningar av viktiga infrastrukturprojekt som Ostlänken. Det har vi inte råd med.
Maria Björk Hummelgren är näringspolitisk chef på Östsvenska Handelskammaren.