Uppfattningen att det multikulturella projektet skulle vara otidsenligt blir allt vanligare i Europa, vilket leder till intressant forskning kring ämnet. Liknande saknas i Sverige. Wissenschaftszentrum Berlin für Sozialforschung (WZB) i Berlin är kanske ett av de mest välrenommerade forskningscentren i Europa när det kommer till samhällsforskning.
I studien "Majority-Minority Constellations" från december 2020 konstaterar professor Ruud Koopmans och Docent Liav Orgad att majoritetskulturens ställning försvunnit ur diskussionen om minoriteters och majoriteters rättigheter i ett multikulturellt Europa. Forskarna förstår att majoritetskulturer i Europa har ansett sig manade till att skydda kulturella minoriteter istället för att värna om sin egen ställning.
Bakom idén ligger insikten om minoriteters emellanåt tynande tillvaro och majoriteters inte sällan rasistiska eller krävande attityder mot minoriteters ofta avvikande beteende. Förintelsen och kolonialismens övergrepp tydliggjorde behovet av att skydda minoriteter. Majoritetskulturens rättigheter påstods vara givna och därför ansågs det vara viktigt med justeringar, inte minst mot minoriteter som historiskt varit förtryckta.
Det kan förstås som att det ska ha funnits ett behov av att skapa ett system eller en politik, som gjorde samhällen mer rättvisa och som kunde garantera att minoriteter inte tvingades in i majoritetskulturen.
Så som den multikulturella idén vanligtvis har definierats i Europa har däremot majoritetskulturens behov, integritet eller fortlevnad, inte skyddats. Författarna menar att multikulturalism har börjat leva sitt eget liv och att idén drar för långt i en riktning. Majoritetskulturer som vanligtvis möjliggjort för multikulturalism att blomstra, förväntas nämligen ta hänsyn i det offentliga rummet och skydda minoriteter som inte sällan kräver anpassning av majoriteten som kan anses hota majoritetskulturens fortlevnad. Det är enligt författarna, inte bara en fråga om lagar, utan också en fråga om narrativ och om hur ett samhälle ska utformas.
Politiska teorier hävdar författarna måste gå i takt med utvecklingen. En bra teori menar de är förankrad i verkligheten. Därför anser de att även majoritetskulturers rättigheter numera borde skyddas. Trots sin historia klarar Tyskland uppenbarligen av att diskutera svåra frågor som lätt kan få negativa politiska konsekvenser. För att detsamma ska bli möjligt i Sverige måste först politiken brytas loss från samhällsvetenskaplig forskning.