Trump vann valet. Enligt honom själv. Han hetsade sina anhängare att han fick valsegern stulen så till den grad att det slutade med stormning av Kapitolium. Men att han vann valet var en i raden av falska nyheter.
Jag läser i en forskningsrapport som publicerades i tidskriften Science för tre år sedan att falska nyheter har bättre förutsättningar att spridas än sanna nyheter. Det var en forskargrupp från Massachusetts Institute of Technology, MIT, som undersökte hur inlägg på Twitter delades. Det visade sig att falska nyheter hade 70 procent högre sannolikhet att delas än sanningar. Falska nyheter spreds också med större hastighet. Störst var skillnaden för falska politiska nyheter som spreds tre gånger snabbare än de sanna.
Forskarna undersökte även hur nyheterna påverkade personerna känslomässigt. De sanna väckte oftare sorg, förväntan och tillit, medan de falska oftare väckte förvåning, rädsla och avsky.
Jag läser en intervju på Skolverkets sajt med Åsa Wikforss, professor i teoretisk filosofi vid Stockholms universitet, som förklarar spridningen av felaktig information med socialpsykologiska mekanismer. Känslorna får styra på bekostnad av förnuftet. Man blir faktaresistent när man är övertygad om något utan att det finns en tillräcklig grund för detta. Tro istället för kunskap.
Vidare säger hon:
”Att människor ofta tar till sig och håller fast vid felaktig information beror på att den förenklar och förklarar en komplicerad tillvaro i en komplex verklighet. Tron ger tydlighet, ordning och struktur, men erbjuder också en social gemenskap.”
Detta ser vi omkring oss på nätet hela tiden. Klusterutbrott där känslor går före fakta. Det gör fria mediers roll än viktigare. I en komplex värld, i ett polariserat samhälle, ökar behovet av kritiskt tänkande och bildning.
I år är det 100 år sedan allmän rösträtt infördes i Sverige, efter en segdragen kamp. Ett vanligt argument hos motståndarna till allmän rösträtt var att människor var för okunniga för att ges rätten att fatta viktiga beslut. Enligt statsvetarna Katarina Barrling och Sören Holmberg lever detta argument kvar i vår tid, 100 år senare, och det finns forskning som visar att dagens väljare är okunniga i många viktiga samhällsfrågor. Okunnighet leder till ointresse, vilket i sin tur är en fara för demokratin.
Barrling och Holmberg uttrycker medias roll så poetiskt i antologin "Demokratins framtid": ”Med en lätt överdrift kan man säga att mediernas betydelse för demokratin är som vattnets betydelse för sjöfarten.” Alltså, utan medier ingen fungerande demokrati.
Och lokalmedias roll då? Som Corren representerar. Hur viktiga är vi för lokalsamhället?
Vi informerar, berättar, guidar, granskar och ofta är vi ensamma om den bevakning vi gör. Vi är engagerade i lokalsamhället, inte bara för att det är vårt jobb, utan för att vi själva är en del av det. Våra barn går i förskola, skola och gymnasium här. Vi köper hus här. Vi hyr lägenhet här. Vi går på restaurang här. Vi tränar här. Vi åker buss. Vi går på hockey. Vi använder sjukvården. Vi betalar kommunalskatt här. Vi oroas över skjutningarna i vår stad.
Det gör att vi får källor och kontaktnät. Och vi kan informera initierat, granska, debattera och hålla i frågor som ingen utanför Östergötland bryr sig om.
Den här veckan är det Tidningsveckan i hela Sverige där engagerade lärare arbetar med tidningen i undervisningen. Corren delar ut närmare 7 000 tidningar i vårt spridningsområde som stöd i undervisningen. I år deltar klasser från Ekkälleskolan, Vreta kloster skola, Tornhagsskolan, Veta skolan, Nya Munken, Berzeliusskolan, Mosstorpsskolan, Stenbocksskolan, Hjulsbroskolan, Lillgårdsskolan, Atlasskolan, Blästadsskolan, Mjölby vuxenutbildning, Björsäter skola, Mariebergsskolan, Väderstad skola, Malmslättsskolan, Ljungsbroskolan, Thea privata grundskola, Folkungaskolan, Klämmestorpsskolan, Harvestadsskolan, Rimforsa skola, Änggårdsskolan och Mariannelunds folkhögskola.
Heja er lärare! Att ni lär eleverna förstå hur samhället fungerar, för att de i förlängningen ska kunna ta ställning i ett val, är självklart något vi vill bidra till. Denna vecka får ni som har anmält er klass papperstidningen till er, men vi vill göra mer än så för att ni ska kunna ta del av allt vårt material, inte bara det vi publicerar denna vecka. Därför låser vi upp Corren.se hela veckan, även för dig som varken är elev eller lärare. Det enda du behöver göra, du som inte är prenumerant, är att registrera dig med personnummer och mejladress för att få fri tillgång till vårt innehåll. Prenumerationen avslutas automatiskt efter sju dagar.
Vill ni ha ett spontanbesök av mig i skolan under veckan, tveka inte att höra av er på maria.kustvik@ostmedia.se.