Just nu handlar den politiska diskussionen om skatterna. Utgångspunkten är viljan att öka den ekonomiska jämlikheten. Själv anser jag att den centrala ekonomiska frågan borde vara hur vi vid nästa ekonomiska kris ska klara Sverige.
Det har gått bra för svensk ekonomi under coronan. En viktig faktor var att Sverige när pandemin började hade budgetöverskott och låg statsskuld. Samma fördel som vid finanskrisen 2008. Såväl Anders Borg då som Magdalena Andersson nu har gjort bra insatser som finansministrar. I och med den ekonomiska balansen gick det lätt att stimulera ekonomin. Men ska det fungera vid nästa kris är det nödvändigt att snart minska belåningen och budgetunderskottet.
När jag var statssekreterare i finansdepartementet under en av Sveriges värsta ekonomiska kriser, den vi övertog från socialdemokratiska regeringen när Bildt-regeringen tillträdde 1991. Då drog vi ner statsutgifterna kraftigt – med stöd av den socialdemokratiska oppositionen. När sedan S vann nästa val och Göran Persson blev finansminister höjdes också skatterna.
Om den svenska ekonomin nu ska komma i balans krävs i grunden ekonomisk tillväxt och låg arbetslöshet. Detta måste vara utgångspunkten i skattefrågorna. Det var ingen slump att det var en socialdemokratisk regering som avskaffade arvsskatten. Det berodde på att förmögna svenskar – som Ingvar Kamprad och Hans Rausing – flyttade utomlands för att slippa arvskatt.
Därmed försvann också deras löpande inkomst- och kapitalskatt. Samma risk finns med förmögenhetsskatten. Vill vi ha ekonomisk balans och hyggliga skatteinkomster är det negativt att återinföra arvs- och förmögenhetsskatt.
En annan diskussion är om ränteavdragen ska avvecklas. Det finns skäl, men samtidigt är ett problem inför en kommande kris att det borde finnas möjlighet till penningpolitisk stimulans. Tidigare har den svenska räntan varit tämligen hög, men kunnat sänkas för att stimulera ekonomin under krisen.
Det går inte nu när Riksbanken har nollränta eller minusränta. Rimligen borde den svenska räntan, liksom den amerikanska, gå upp några procent. Men att då ta bort ränteavdraget skulle göra att möjligheterna att ta upp lån för att skaffa bostad skulle bli dyrare. Vilket skulle påverka jämställdheten negativt.
Har vi ökad tillväxt och mindre arbetslöshet innebär det att skatteintäkterna och investeringarna ökar. De flesta skatteökningar minskar investeringar och konsumtion vilket leder till lägre ekonomisk tillväxt.