Universitetet hyllas av lokala näringslivet

Frågorna som dominerade våra 28 onsdagsintervjuer 2019. "I det här fallet tror jag pessimismen är rent farlig."

Magnus Hall (uppe till vänster), Hans Holmström och Linnea Bergman var några av de som intervjuades i Onsdagsintervjun under 2019.

Magnus Hall (uppe till vänster), Hans Holmström och Linnea Bergman var några av de som intervjuades i Onsdagsintervjun under 2019.

Foto: Julia Djerf/Johnny Gustavsson/Christer Kustvik

Krönika2020-01-04 11:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

En ständig lovsång till Linköpings universitet och ett accelererande fokus på hållbarhet.

Så kan våra 28 onsdagsintervjuer under 2019 sammanfattas i en mening.

Många intervjupersoner har framhållit Liu i den personliga utvecklingen och ännu fler har lyft universitetet som avgörande för den egna verksamheten.

Som Saabordföranden Marcus Wallenberg sa när vi intervjuade honom i våras:

– Linköping är intressant som ett starkt teknikkluster. Med ett avancerat universitet, en avancerad högteknologisk industri, med Saab, Ericsson och många andra, och Science park Mjärdevi som till viss del fungerar som en inkubator av nya företag. Vi ser ofta vad den här kombinationen kan åstadkomma. Vi talar ofta om trippel helix i Sverige, samverkan mellan staten, akademin och industrin. Här i Linköping har det verkligen fungerat.

Så är det. Liu är definitivt en framgångsfaktor för Östergötland som region, men ensam är inte stark, det är samarbete som varit nyckeln.

De nystartade företagen vi mött, som Agricam, Vissheim och Lunamicro, har alla betonat hur viktiga universitetets startup-stöd Liu innovation och Lead varit för deras uppbyggnad. Och de stora, som Ericsson, Toyota material handling och Saab, har förklarat att närheten till Liu är helt avgörande för deras rekryteringsarbete. 

Många har också påpekat att det är en ny sorts studenter som nu kommer ut från universitetet.

– Det är många som frågar om företagets hållbarhetsplaner, sa Väderstads koncernchef Mats Båverud. Det är roligt att de yngre generationerna tittar på hur vi bidrar till samhällets väl och ve.

Linnea Bergman, 28, gör mer än så. Som vd för Linköpingsföretaget Solar bora jobbar hon med hållbarhet varje dag genom att sälja solenergisystem till Afrika.

– Våra kunder i Kenya och Mali går från att behöva gå till affären för att ladda mobilen till att ha ett eget elsystem som gör att de kan laga mat på ett hälsosamt sätt, utan ved och diesel, ladda mobilen, få belysning, starta en affär och börja tjäna pengar. Då kan de klättra från den lägsta nivån på energistegen och förbättra sitt liv. Det är min drivkraft, berättade Linnea när jag mötte henne.

Både Siemens vd, Hans Holmström, och Vattenfalls vd, Magnus Hall, lyfte Greta Thunbergs betydelse i hållbarhetsfrågan.

Holmström sa:

– Bara på ett år eller två har diskussionerna om CO2 (koldioxid) och klimatförändringar tagit en enorm fart. Jag tror faktiskt det har att göra mycket med Greta Thunberg. Debatten landar i alla politikers knä, och i medias knä, på ett helt annat sätt när hon lyfter den än när vetenskapsmän och andra försöker övertyga oss om vad som händer.

Hall å sin sida sa:

– Greta tar frågan till konsumenter som i sin tur ställer krav. Nästa steg, som verkligen kommer få fart på omställningen, är att företag frågar sig "Vad gör vi? Vad är vår affär? Vad säger klimatet om vår affär och vad behöver vi göra för att visa för våra konsumenter att vi ställer om?". Alla företag kommer att tänka så och när den omställningen kommer igång, då kommer kapitalet att driva upp takten. 

Gemensamt för Hans Holmström och Magnus Hall var deras optimism.

– I det här fallet tror jag pessimismen är rent farlig, sa Hall. Greta Thunberg är fantastisk när hon pekar på allvaret i klimatfrågan, men jag håller inte med om att läget är hopplöst. Jag är optimist. En pessimistisk inställning till att lösa klimatfrågan är att gå tillbaka och säga "jag kan inte göra något längre". En optimistisk är att vi ska lösa de här problemen och skapa ett samhälle som är mycket bättre ur alla aspekter.

Holmström:

– Jag tror det finns sätt att fixa det här. Det kommer att kosta massor med pengar, och det vet jag inte om politiker orkar dra i land. Vi ser redan många politiker som vänder bort huvudet från klimatfrågorna, de inser att om de ska bejaka de klimatproblem vi ser idag så krävs det enorma förändringar i samhället som skulle kosta massor av pengar och massor av jobb. Trump är ett sådant exempel. Han inser att han måste lägga ner massor av kolgruvor om han ska få USA att gå i rätt riktning, men det är inte så lätt politiskt för då får han kanske inte rösterna han är beroende av i nästa val.

2020 fortsätter Onsdagsintervjun och första stoppet blir i Motala. 

Tipsa gärna om vem du vill läsa om i serien. Gör det på christer.kustvik@ostmedia.se. 

God fortsättning!