Den 26 september går Tyskland till ett historiskt val – slutet på Merkel-epoken och början på en ny. EU:s viktigaste medlemsland och Europas största ekonomi kommer efter sexton år att få en ny förbundskansler. Men vad handlar valet om, utöver detta personskifte?
Väljarnas bild är tydlig. Den viktigaste frågan är med god marginal coronapandemin. Enligt en aktuell opinionsundersökning från institutet Forschungsgruppe Wahlen anser 45 procent av väljarna att corona är det viktigaste problemet i Tyskland. Ekonomi, pensioner och utbildning är jämförelsevis lågt prioriterade som politiska problem.
Detta ställer partierna i en knepig situation. Kristdemokratiska CDU, det största partiet idag och enligt opinionsmätningarna även efter valet, går till val på ett program som i mycket handlar om tiden efter coronapandemin. Det handlar om att återstarta den tyska ekonomin, skapa arbetstillfällen och förena klimatpolitik med tillväxt.
Men av allt att döma återstår många komplexa och politiskt explosiva prioriteringar att göra för att hantera smittspridningen. Ska det införas vaccinationsplikt bland exempelvis vårdanställda? Bör barn vaccineras? På något sätt behöver sådana frågor besvaras. Väljarna oroas visserligen inte så mycket över att själva bli smittade, men i en mätning från ARD-DeutschlandTrend uppgav i början av juli hela 62 procent stor eller mycket stor oro över att smittotalen ökar.
Samtidigt är politikens möjligheter att agera mycket mindre än i början av krisen. En ny nedstängning ligger långt borta. ”Befolkningens beredvillighet att acceptera en ny lockdown är helt enkelt alltför liten”, säger det socialdemokratiska partiet SPD:s hälsoexpert Karl Lauterbach i tidskriften Der Spiegel.
Väljarnas coronabekymmer är av olika och svårförenliga slag. Oron för ökande smittspridning och nya varianter av viruset är bara den ena sidan. Den andra sidan är att barn hålls tillbaka i sin utveckling. I mätningen från ARD-DeutschlandTrend uppger hela 79 procent att de fruktar att barnens utveckling hejdas av begränsningar inom barnomsorg och skola. Även i ett scenario med hög smittspridning förordar bara drygt hälften av föräldrarna att skolan återgår till växelvis undervisning i halvklass.
Om partierna i det längsta undviker att ta ställning i frågor som rör coronahanteringen under valkampanjen, är det inte ägnat att förvåna. Här finns många fallgropar att hamna i och många röster att förlora. Men det innebär samtidigt att man så långt som möjligt undviker att tala klarspråk om det som enligt väljarna är valets huvudfråga.