Tegnell mötte en uppvisning i förtroende

Om mötet med Anders Tegnell, hans motsvarighet i USA och positiva effekter av coronakrisen.

Under Correns intervju med Anders Tegnell i onsdags kom människor fram för att berömma statsepidemiologen.

Under Correns intervju med Anders Tegnell i onsdags kom människor fram för att berömma statsepidemiologen.

Foto: Julia Djerf

Krönika2020-03-28 11:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag och kollegan Julia Djerf fick en halvtimme med Sveriges mest jagade man, Anders Tegnell, i onsdags kväll.

Varje vardag tågpendlar Tegnell mellan hemmet i Linköping och statsepidemiologjobbet i Stockholm och var passade bättre att ses då än på Linköpings centralstation. Vår halvtimme där, de 20 minuter vi satt ned och de 10 minuter vi rörde oss för fotografering på stationsområdet, blev en uppvisning i svenskarnas förtroende för stat och myndighet.

Människor ropade, log och gjorde tummen upp på ett sätt jag aldrig tidigare skådat. Visst har jag sett det på tv från olika valmöten världen över, där publiken bara innehåller supportrar, och runt olika idrottsstjärnor och artister, men aldrig så spontant och otvingat mitt ibland oss som den här kvällen i Anders Tegnells sällskap på centralen.

Vad är det som gör oss svenskar sådana, varifrån kommer vår starka tilltro till stat och myndigheter?

Kanske spelar det roll i kristider att vi svenskar levt i fred i 200 år, och i en fungerande demokrati i 100 år, medan människor i länder som Italien och Spanien levt under fascistiskt förtryck så sent som på 1900-talet?

Nog känns det rimligt att detta faktum påverkar förtroendet för, och viljan att följa, stat och myndigheters råd och uppmaningar.

Som Anders Tegnell sa när vi kom in på detta:

– Svenskar har ett förtroende för myndigheter och för staten. Vi har haft en stat som tagit hand om och skyddat sina invånare oberoende av politisk ledning. Vi har haft tur också att vi inte haft några stora katastrofer. Tsunami och Estonia förstås, men inga stora krig eller extrema depressioner.

Huruvida detta kommer påverka smittspridningen av covid-19-viruset återstår att se när vi kan summera den här tiden. Just nu är länder som Italien och Spanien hårt drabbade, men ingen vet om virusets spridning är så stark så att det är dit vi andra länder också är på väg de närmaste veckorna.

Vad vi däremot vet är att de flesta av oss svenskar tycker att det är myndigheternas experter som är bäst lämpade att ge råd och uppmaningar och därför lyder vi dem. 

Därför hejar många på Tegnell på centralen i Linköping och därför gör stockholmarna tummen upp och hojtar när han cyklar genom huvudstaden. I kristider finns det bara plats för fakta skrev jag för två veckor sedan och Anders Tegnell har de senaste veckorna blivit faktan personiferad.

När vi delade vår intervju med Tegnell på Correns Facebooksida mottogs det med över 4 000 gilla och över 20 000 interaktioner.

– Du är landsfadern hela Sverige lutar sig mot nu, sa jag till Tegnell när vi diskuterade detta i onsdags.

– Ja, det är nästan pinsamt, men jag inser att det kan svänga snabbt åt andra hållet, men det är roligt så länge det varar, sa han. 

79-årige immunologen Anthony Fauci har fått samma genomslag i USA som Tegnell i Sverige. I 36 år, under sex presidenter, har Fauci varit chef för USA:s nationella institut för allergi- och infektionssjukdomar. Nu, i coronakrisen, är det president Donald Trump han jobbar åt och jag läser i Dagens Nyheter att Fauci mer än en gång har tvingats att rätta Trumps mindre faktabaserade uttalanden. Bland annat när Trump påstod att läkemedelsföretagen snart skulle ha framställt ett vaccin mot smittan så korrigerade Fauci och sa att det kommer ta ett år eller 18 månader. 

I samma DN-text läser jag om David Remnick, chefredaktör för tidskriften New Yorker, som menar att Fauci och andra tjänstemän har lyckats upplösa ”Trumperan”, att Trumpregeringens utmärkande egenskaper – lögnerna, vetenskapsföraktet, angreppen på internationella institutioner och den byråkratiska staten – för tillfället inte biter på det amerikanska folket. 

Direkt tragiskt blir det om de kommande årens efteranalyser av coronakrisen kommer att ge oss att regimer som inledde pandemihanteringen likt Trump, som länge sa att allt var bra och under kontroll, orsakade fler dödsoffer än nödvändigt. Då får vi otäcka fakta på vad känslostyrd populism kan kosta samhällen.

Av de positiva effekter vi sett mitt i coronaeländet, bland annat alla fina initiativ där människor hjälper varandra, så är renässansen för fakta en av de mest glädjande.

Det innebär såklart inte att alla faktaresistenta blir faktatrogna av den här krisen. Vi kan vara säkra på att de som är faktaresistenta idag vet bäst även när pandemin lugnat sig, men det är uppfriskande att se hur fakta lyfter när läget är akut.

Trevlig helg!