Ryssland har med måttliga insatser haft stort genomslag i den amerikanska valdebatten 2016, slår den särskilda utredaren Robert Mueller fast. Hur stor är risken för ryska framgångar även i svenska val?
Ett svar är att det inte är en risk, utan verklighet. Redan påverkas lättlurade av Youtube-klipp som sprider hatfyllda budskap med påhittade scener.
En del kommer från trollfabrikerna i Ryssland. En del sprids av ryssar i Sverige under påhittade identiteter. Motståndskraften förefaller vara liten. Tvärtom har de mest populistiska grupperna och partierna, både till höger och vänster, hakat på tonläget och metoderna.
Ryssland kan agera mer obehindrat därför att Putin, liksom andra auktoritära ledare som Xi-JinPing och Erdogan, förmått att tukta sina undersåtar mer effektivt. I Kina dryftas ”social credits”, ett datoriserat poängsystem som håller reda på människors livsföring och som blir styrande för karriären, möjligheter att få lån eller tillstånd att resa. Mer oväntat har varit hur lätt dessa maktmänniskor kunnat vrida internet ur händerna på frihetsaktivister för att monopolisera informationsflödet.
På några års sikt tornar ett mycket större hot upp sig vid horisonten. Fler människor har digitala robotar som vänner. Datorer har visats överlägsna människor på att bedöma personlighetsdrag, enbart baserat på information som finns på Facebook. Amerikanska försvaret använder robot-terapeuter. Japanska ungdomar har digitala flick- och pojkvänner.
Den mest åsiktsformativa period i många människors liv är när de tillbringar långa dagar med jämnåriga unga vuxna, till exempel när de studerar. De digitala vännerna kommer att vara med dygnet runt under denna tid.
Lugubra framtidsvisioner som George Orwells ”1984” eller Karin Boyes "Kallocain” blir förbisprungna av AI-tekniken. Medborgarna behöver inte bli tvingade av onda övervakare, utan förförs av oemotståndligt hänsynsfulla och omsorgsfulla digitala vänner. Tilliten till de närmaste vännerna är en akilleshäl för självständigt tänkande och som de flesta människor inte har något försvar emot.
Öppna samhällen ställs inför ett existentiellt dilemma.
Varenda sekt, terrorgrupp, populistiskt parti och antidemokratisk rörelse kommer att tillhandahålla egna, eller åsiktsjusterade, digitala vänner till potentiella medlöpare. Det är inte självklart att en majoritet av befolkningen håller fast vid frihetliga värderingar och åsikter ifall digitala åsiktspåverkande vänner också garanteras fortsatt full yttrandefrihet.
I demokratiers begynnelse fanns en övertygelse om att demokratiska värderingar måste värnas. En reglerad läroplan, ett offentligt skolsystem och inskränkningar för religiösa skolor ingick i värnet. På senare år har fler länder krävt bevis på samhällskunskap som villkor för medborgarskap för invandrade.
I bästa fall är demokratier robusta nog för att överleva även en anstormning av icke-demokratiskt sinnade digitala vänner. Men det kan man inte lita på.
Lita däremot på att vi redan inom några år diskuterar om plattformarna som tillhandahåller digitala vänner skall avkrävas att dessa präglas av demokratiska värderingar.