Börja med den ursprungliga folkhemstanken. Även den fattigaste skulle få rimlig bostad, vård och skola. På vissa områden, där tekniken hjälpt till, har det också lyckats över förväntan. Även en fattig svensk får i dag vida bättre sjukvård än den rikaste miljardären för 100 år sedan.
Tekniken driver dock en ännu mer radikal utjämning. För bara 50 år sedan kunde bara de mer väl beställda gå på konsert eller teater, köpa böcker eller resa runt och träffa bekanta. I dag flyttar allt detta in i virtuella världar, där det ofta är gratis eller billigt. Varje fattig som har råd med inträdesbiljetten i form av en smartphone och uppkoppling konsumerar där på nästan samma villkor som en höginkomsttagare. Inte bara fattiga i Sverige, utan småbönder i Uganda eller Pakistan får plötsligen tillgång till ungefär samma kunskapsbuffé som vilken miljonär som helst.
Det spelar roll därför att allt mer av våra liv sker på nätet. Amerikanska medborgare tillbringar i snitt fem och en halv timme med digitala medier. I snitt kollar de sin mobiltelefon 221 gånger per dag. Bland unga är det inte ovanligt med tio timmar om dagen.
Jag har utvecklat ett tankeexperiment som jag kallar för Matrixscenariot. I filmen Matrix ligger människorna i kuvöser, och allt liv utspelar sig i en virtuell värld. Mitt scenario går inte lika långt. Ponera att hälften av våra liv ägnas åt virtuella världar inom 30 år. Anta vidare att konsumtionen där förblir billig eller gratis. Då har i praktiken en mycket stor utjämning av konsumtionsmöjligheter ägt rum.
Denna utjämning syns dock inte i statistiken. I själva verket får SCB och Skatteverket allt svårare att få grepp om inkomster i virtuella världar. Redan i dag tjänas inkomster eller förmåner i datorspel som också spenderas i samma spel, men som aldrig mäts eller beskattas. Allt fler jobbar också som Pewdiepie, eller Felix Kjellberg, som flyttat mellan olika länder och vars inlägg har visats många miljarder gånger. I princip alla med skrivande, tänkande, designande och kreativa arbeten kommer att kunna flytta till virtuella världar och tjäna inkomster där som är svåra att registrera eller beskatta.
Anta att denna virtuella produktion och konsumtion går från noll till hälften på 30 år. Det innebär att hela den ekonomiska tillväxten sker oregistrerad på nätet, medan de BNP och inkomstsiffror, som SCB mäter, inte växer alls. Det kan noteras här att den registrerade tillväxten i BNP per capita har varit mycket nära noll, både jämfört med år 2007 och jämfört med 2011.
Kontentan är att de kommande decennierna kommer att bjuda på en synvilla av allt mer ojämna inkomster i den fysiska världen. Samtidigt ökar inkomster och en allt mer jämnt fördelad konsumtion på nätet. Det nya folkhemmet byggs i virtuella världar.