I Tyskland kommer flyktingar i arbete dubbelt så snabbt som i Sverige. Efter 14 år har de samma sysselsättningsgrad som inrikes födda. I Sverige förblir sysselsättningsgraden 20 procent lägre livet ut. Vad kan vi lära? Själva mottagningsprocessen skiljer sig inte så mycket åt. Dock har Tyskland infört språkkrav för permanent uppehållstillstånd, samt obligatoriska integrationskurser. Enligt utvärderingar har dessa ökat sannolikheten att komma i arbete.
Flyktingars rätt att välja eget boende är också mer begränsad. Tyskland har tagit emot något färre flyktingar i förhållande till befolkningen än Sverige, men ändå fler än de flesta europeiska länder. De större skillnaderna finns på andra håll. Se till exempel på München som har bland den högsta andelen invandrare bland europeiska städer, 28 procent. Inflödet av flyktingar har varit stort.
Samtidigt är brottsligheten i München på den lägsta nivån sedan 1988 och lägre än i de flesta europeiska städer. Polisen löste förra året 66 procent av alla brott och 100 procent av alla mord.
Visserligen har Tyskland i snitt 50 procent fler poliser än Sverige. Men därtill har München effektiviserat byråkratin så att poliserna kan vara ute på gatan. Många städer i världen har lyckats minska brottsligheten med liknande metoder. Det blir ett självspelande piano. Ju färre brott, desto mer resurser har polisen för att beivra varje brott.
Det handlar självfallet inte enbart om polisarbetet. München anses ha Tysklands bästa integration, och Tyskland lyckas enligt en färsk jämförelse bättre än Sverige. Jag skrev i min förra kolumn om hur München lyckas investera i stadsutveckling för god social utveckling.
Till stor hjälp är att det knappt finns bostadsbrist. En stad som München frigör tillräckligt med mark, till skillnad från många svenska städer som tilldelar markanvisningar utan transparens och till höga priser. Den nationella politiken, allt från utformningen hyresreglering till skatter tar bättre hänsyn till bostadsförsörjning i Tyskland än i Sverige.
Integrationen får draghjälp av ett gott företagsklimat som ger låg arbetslöshet. Ett grundkrav är att det skall finnas god tillgång till arbetslokaler, särskilt för de minsta företagen. Småföretag i grannskapet skall tjäna som kontaktyta med arbetslivet för ungdomar.
Fackföreningar är mycket positiva till lärlingsjobb, även för ungdomar som passerat gymnasieåldern. Många unga flyktingar får lärlingsplats med lärlingslön även om de är 22 eller 25 år gamla. I Sverige har fackföreningar tvärvägrat och producerar förljugna valfilmer om dylika förslag.
Tyskland, och särskilt delstaten Bayern, har lyckats lyfta sina PISA resultat från en låg placering till närmare toppen. En tysk pojke med invandrarbakgrund har bättre PISA-resultat i matematik än en genomsnittlig svensk pojke. Tyska skolor har satsat på mycket extrahjälp till de yngsta barnen, lugn och ro i klassrummen och följt forskningsrönen om vilken pedagogik som verkligen fungerar.
Svårare än så är inte integration. Flyktingarnas bestående gåva till Sverige kan bli att få oss att fixa polisen, bostäder och utbildning som vi inte förmått att ta itu med utan en knuff.
Stefan Fölster är fristående krönikör