Om staten genom sina myndigheter och tjänstemän sviker människor som ber om hjälp försvagas statens motståndskraften mot andra konkurrerande system.
Jag hör det hela tiden i olika sammanhang av både poliser och socialarbetare. Det handlar om föräldrar som i utsatta områden blir svikna när de bestämt sig för att vända sig till polisen eller andra myndigheter. Ofta vill de ha hjälp med att hantera sina barn som är på väg in i fel miljö.
Nej, det är inte frågan om föräldrar som inte tar sitt ansvar. Tvärtom. Ofta är det frågan om flera barn som sköter sig och ett som är på väg att spåra ur. Inte sällan jobbar båda föräldrarna heltid och har därför begränsade möjligheter att övervaka sina barn under dagen.
I deras närmiljö står alternativen på kö för att plocka upp deras problematiska söner (det är oftast pojkar det handlar om). Bland kriminella gängen och diverse klanledare, trängs även statsfinansierade organisationer för att ta hand om pojkar på glid. Fast på sina villkor.
På olika sätt förklara de för pojkarna att deras tillstånd antingen är resultatet av rasism eller islamofobi. Hos flera statsfinansierade organisationer som riktar sig till dem är det en huvudingrediens att uppmuntra ungdomarna till att stärka offerollen i sin egen identitet.
Ändå finns det många föräldrarna som väljer att vända sig till polisen eller socialtjänsten eller både och. Svaren föräldrarna får varierar men den hjälp de behöver får de sällan. De lämnas ensamma med problemet, försöker göra så gått de kan och samtidigt hålla de andra förment välvilliga aktörerna på avstånd. Men med heltidsjobb och ett hårt socialt tryck som inte sällan kommer från människor som redan haft sina dåliga erfarenheter blir det inte lätt för föräldrarna att upprätthålla tilliten till myndigheterna.
I dag finns det i Sverige flera omgivningar som konkurrerar med staten och som lovar beskydd och omhändertagande. Statsfinansierade föreningar som vill mobilisera unga utsatta politiskt står på kö för att få rekrytera en förvirrad själ. När staten sviker blir det således inte så mycket frågan om ett val för föräldrarnas del.
Snarare hänvisas de till de aktörer som konkurrerar med staten. Varje människa som blir sviken av myndigheter, blir dessutom en delseger för de alternativa systemen. Frågan är om de som ska fatta de avgörande politisk besluten verkligen förstår att de konkurrerar med starka och medvetna krafter.