Eftersom svenska regleringar gör den svenskproducerade maten dyrare är utbudet av den begränsat. Ponera att regeringen därför lägger en rejäl straffskatt på all import av livsmedel. Effekten blir att utbudet minskar ännu mer, priserna börjar skena och svenskarna börjar få svårt att få råd med maten.
Regeringen inför då ett tak för vad de svenska bönderna får tjäna på sin verksamhet. Samtidigt börjar staten köpa på sig livsmedelsobligationer från bankerna för hundratals miljarder, för att säkerställa att finansieringen av lantbruk och livsmedelsindustrin inte stoppas av de allt högre riskerna i branschen. Insatserna eldar dock på konsumentpriserna ännu mer och snart börjar allt fler hyllor gapa tomma i butikerna. Handeln med livsmedel är på väg att flytta över till den svarta marknaden med smuggelmat.
Människor börjar nu ta lån för att köpa mat, och finansmarknaden börjar erbjuda långsiktiga livsmedelskrediter för att säkerställa att folk har mat på bordet. Men eftersom det riskerar att ytterligare blåsa upp livsmedelsbubblan inför staten ett tak på hur mycket livsmedelskrediter folk får ha. Det visar sig drabba framför allt de ekonomiskt svaga som nu ofta står utan mat på bordet. Det får staten att själva börja erbjuda sådana lån.
Låter det osannolikt? Det är ungefär så här den svenska bostadsmarknaden fungerar.
Med hyresregleringar och hindrande regleringar för att bygga begränsas utbudet. Utvecklingen med bostadsbrist och skenande priser eldas på av ränteavdrag och statens köp av bostadsobligationer. För att försöka minska utbudsbristen införs subventioner till byggbolagen. Men det väger inte upp obalanserna och dämpar inte prisökningarna.
För att dämpa prisökningarna och minska riskerna för en bostadskrasch införs amorteringskrav och bolånetak med krav på egen insats. De slår framför allt mot förstagångsköpare och yngres möjlighet till egen bostad. För att lösa det problemet vill regeringens utredning nu införa ett startlån som kan stå för den största delen av den insats som övriga regleringar kräver.
Kanske har utvecklingen pågått så länge att vi glömt bort alternativen. Vi bör dock acceptera en trasig bostadsmarknad lika lite som statligt skapade brödköer.
Även om det är ett högst reellt och allvarligt problem att människor inte kommer in på bostadsmarknaden så måste man se var grundproblemen ligger. Och att den bästa lösningen inte är statligt garanterade lån för personer med låg kreditvärdighet, vars amerikanska motsvarighet utlöste finanskraschen 2008.
Jakob Styrenius är ledarskribent på Västerviks-Tidningen.