Så får vi råd med 300 000 fler 80-plussare

En framtida dräglig äldreomsorg är möjlig.

Närmare 200 000 personer över 80 får idag äldreomsorgsinsatser.

Närmare 200 000 personer över 80 får idag äldreomsorgsinsatser.

Foto: Janerik Henriksson/TT

Krönika2020-03-04 11:44
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ett skräckscenario upp sig. Närmare 200 000 personer över 80 får idag äldreomsorgsinsatser. Antalet ökar till 300 000 om tio år ifall behoven inom åldersgruppen förblir desamma.  Idag kostar det kommunerna 130 miljarder kronor. Om tio år blir det 65 miljarder kronor dyrare, och därtill höjda sjukvårdskostnader. 

Tillsammans motsvarar det en höjning av kommunalskatten från 32 procent till närmare 37, vilket knappast är gångbart. Här får ni en kallhamrad ekonoms recept i stället. 

Först bistra fakta i dessa coronatider. Viruset kommer att spridas. Med en dödlighet på en procent, så skulle 60 000 svenskar gå bort, många av de i åldersgruppen över 80. På kort sikt ökar sjukvårdskostnaderna, men det långsiktiga scenariot ändras ändå något åt andra hållet.

Infektionsrisken är större på äldreboenden än hemma. Det skyndar på en trend. På tio år har andelen över 80 som bor på äldreboende minskat från 15 till 12 procent, utan att fler får hemtjänst. Det är okänt i vilken mån det beror på bättre hälsa, bättre digital kommunikation och vårdteknik, eller ekonomisk nödvändighet. Oavsett kan trenden väntas fortsätta, och som bieffekt spara pengar.

Omsorgens intäkter kan också öka. Äldre med låga inkomster och besparingar skyddas idag i första hand av ett minimibelopp som garanterar att de har tillräckligt mycket kvar att leva på efter kostnader och avgifter. Helt i onödan införde Göran Persson emellertid också en gåva till rika och deras arvingar, i form av ett maxtak som begränsar omsorgsavgiften till drygt 2000  kronor i månaden, ofta långt under den faktiska kostnaden. Maxtaket kan gott och väl höjas kraftigt eller tas bort.

Utöver detta finns ett rejält utrymme att effektivisera. SKR skriver själva att ”Det faktum att antalet anställda i kommuner och regioner ökat med mer än 100 000 sedan 2014 visar att det finns en potential för effektiviseringar. …Ett tydligt tecken på att kommuner och regioner haft relativt gott om resurser är den kraftiga ökningen av antalet handläggare inom administration.” 

Mycket resurser kan också sparas genom att förebygga det stora antalet fallolyckor, trycksår och överförskrivning av olämpliga läkemedel, samt ett sammanhållet ansvar för den vård som idag är splittrad mellan regioner och kommuner. Ett antal digitala språng hjälper också till, till exempel billigare automatduschar och bidétoaletter.

Sammantaget är en dräglig äldreomsorg möjlig även om 10 år. Men inte om vi fortsätter i gamla hjulspår.