Så har då Sverige en regering, även om det återstår att se vad som kan uträttas i politiken. Enligt statsminister Stefan Löfvens regeringsförklaring ska alla sorters problem lösas, utom möjligen arbetslösheten för det tidigare målet har skrotats och finns inte längre.
Det har talats om kohandel mellan S och C, där MP och L har fått hänga med för att ge nödvändigt mandatstöd i riksdagen. Den ursprungliga kohandeln är än så länge betydligt mer intressant. Varför? För att det moderna Sverige kom att definieras för decennier framöver efter den.
I början på 1930-talet hade många europeiska länder blivit demokratiska. I Sverige hade Socialdemokraterna fått pröva på regeringsmakten och navigerat mellan krav på folklig revolution och bekännelse till demokratin. 1928 hade Per Albin Hansson hållit tal om folkhemmet där inga kelgrisar eller styvbarn skulle finnas. Socialdemokratin bekände sig till en syn som innebar likhet inför lagen, inte klasskamp med våld.
1930 tillträdde liberalen CG Ekman som statsminister efter att tillsammans med Socialdemokraterna fällt den tidigare regeringen som ville införa spannmålstullar. 1931, den 13 maj, hade kommunister i Ådalen misshandlat personer som ville arbeta, så kallade strejkbrytare. Dagen efter sköt svensk militär ihjäl fem personer i samband med ett demonstrationståg. Per Albin som oppositionsledare lade delvis skulden på strejkledarna.
I maj 1932 hittades tändstickskungen Ivar Kreuger död, vilket utlöste en finanskris och en ekonomisk kris. I september 1932 tillträdde Per Albin som statsminister för en minoritetsregering. Det var oroliga tider.
Den 27 maj 1933 slöts en överenskommelse mellan Socialdemokraterna och Bondeförbundet (sedermera Centerpartiet) som möjliggjorde fortsatt socialdemokratisk regering i utbyte mot att Bondeförbundet fick igenom delar av sin politik. Känns det bekant?
Kohandeln 1933 innebar mer direkt att socialister erkände böndernas betydelse för landet. Just bönder har varit något som skavt i all marxistisk teori. De jobbar hårt, men äger ofta sin gård och passar därför inte in i den enkla världsbilden av proletärer och kapitalister. Men den enskilda händelse som gjort just svenska socialdemokrater mer långvariga vid makten än alla systerpartier i Europa var kohandeln.
Det var troligen inte så att hela Sveriges försörjning hade stått och fallit med priset på mjölk och smör, men för staten blev det inte så dyrt och i gengäld skapades majoritet i riksdagen för beredskapsarbeten.
Å ena sidan kan man se detta som att partierna sålde sin själ, å andra sidan fick de som de ville på alla andras bekostnad. När nu historien om vad som hände under hösten 2018 redan skrivs och skrivs om, kan det vara viktigt att påminna sig om att det inte är något nytt att skriva om historien. Synen på vad som verkligen hänt skiljer sig ofta med tiden.
Det finns historiker som menar att kohandeln var avgörande för att Sverige inte fick nazism och fascism. Det är intressanta kontrafaktiska spekulationer.
Vad som är ett sant som ett historiskt faktum var att ett unikt långt maktinnehav säkrades för Socialdemokraterna när de kunde köpslå med Bondeförbundet. Och att historieskrivning spelar roll.