Vi är många som har återkommande avskedsaktiviteter inför sommarsemestern. När jag var landshövding i Östergötland var slutpunkten Övralidsdagen den 6 juli. Den 7 juli började den riktiga semestern.
Efter landshövdingetiden har Almedalen på Gotland fyllt samma funktion. För några veckor sedan var det dags igen. Almedalen skulle återuppväckas efter pandemin, låt vara i ny skepnad. Tiden för begivenheterna var nedkortad och antalet seminarier var halverad. I stället för 4000 stycken var antalet seminarier ”bara” 2000 stycken.
Jag var nyfiken på hur detta skulle fungera. Stod ett fiasko för dörren eller en välbehövlig sanering av en mötesplats som växt över alla bredder? Groteska hotellpriser, mängder av folk, överdriven tillgång på rosévin, tveksam smygreklam under beteckningen seminarier och mycket tingeltangel kännetecknade historiken.
Innan jag betygssätter vill jag redovisa min utgångspunkt. Vi behöver levande mötesplatser för att värna vår demokrati. Har vi inte arenor för publika samtal där vi kan mötas för att pröva våra argument och ta till oss synpunkter från människor med annan kunskap utarmas vår förmåga att hitta kreativa lösningar. Ska vi motverka tillkomsten av auktoritära ledare är mångfalden av öppna mötesplatser en självskriven utgångspunkt.
Jag har alltid gillat sommarhalvårets utomhusdebatter och föreläsningar. Spelreglerna är annorlunda. Ett friare meningsutbyte, större inslag av humor och raka puckar samt fler reflexioner kring inlägg som inte alltid är ”politiskt korrekta”. Det är lite som när hustrun och jag satte upp operett i Östergötland. Allt behövde inte följa processflödet på Kungliga Operan. Fanns bara spelglädjen och publiken hade roligt förläts eventuella tekniska misstag.
Det är också spännande att andra former av mötesplatser under sommarhalvåret tillkommer. Ett bra exempel är Järvaveckan i Stockholm och det finns också ett antal andra initiativ som tagits runt om i landet inom idrotten. Är man ute och talar på sådana sammandragningar möter man en mångfald av spännande föredragshållare, lyssnare och ämnen. Heder åt de som arrangerar dylika mötesplatser.
Hur blev då det nya Almedalen? Riktigt bra tycker jag givetvis bortsett från det förfärliga knivmordet på öppen gata. Det var självfallet en tragedi som berörde oss alla djupt. Det var färre deltagare, mindre av festivitas och mer tid att gå runt och hoppa in i olika debatter. Det märktes att det är valår i år. Dessutom bra väder, vilket ju alltid är ett plus!
Björn Eriksson är ordförande i Riksidrottsförbundet och f.d. landshövding i Östergötland.