Ryssland har velat gynna högerextremister, men främst skapa osäkerhet och minska förtroendet för de demokratiska institutionerna. Det pågår ett informationskrig mot det demokratiska Sverige. Både från främmande makt och från grupper i Sverige. De antidemokratiska aktiviteterna på nätet är omfattande. Ungdomsbarometern redovisade för något år sedan att olika konspirationsteorier (som t ex att världen styrs av hemliga sällskap) fått fäste hos många ungdomar.
Vi vet att det förekommer systematisk verksamhet från ryskt håll för att påverka svensk opinion. I ”trollfabrikerna” i Petersburg, där det sitter personer och skriver i kommentarsfält i västliga medier, finns också svenskspråkiga som regelmässigt försöker påverka svensk opinion. Det handlar inte bara om att föra fram ryska synsätt, utan om att underminera trovärdigheten hos medier och politiker i demokratierna. Med en formulering från The Economists Edward Lucas är det en ”långsamt frätande systemkritik” som syftar till att skada tilliten i demokratiska samhällen.
I det USA-val som ledde till att Donald Trump blev president förekom rena förfalskningar. Grupper av väljare – som antogs vara Clinton-anhängare - fick falsk information om hur man kunde rösta via mobiltelefonen. Det kunde man ju inte, men ledde till att väljare stannade hemma. Ungdomar i Makedonien kunde tjäna pengar på att hitta på Clinton-negativa nyheter på Facebook och fick betalt efter hur mycket de spriddes.
Att manipulera opinionen via nätet är lätt och billigt. Ett exempel är nät-kanalen ”In the now”, fylld av gulliga videosnuttar av t ex lekande katter. Det blandas med politiska budskap som syftar till att underminera den demokratiska toleransen. Nät-kanalen ägs av ryska mediekanalen RT. Den är bara ett exempel av många. Vi måste förbereda oss för att både svenska och utländska intressen kommer att använda sådana metoder i 2018 års svenska val.
Sverige är oskyddat. Det är en utmaning som svenska myndigheter och folkrörelser måste ta tag i inför valet. En fungerande demokrati kräver saklighet och öppenhet. Vad kan man göra? Först och främst måste Public Service (SVT, SR, UR) stärkas och få sitt oberoende garanterat. Public Service måste se som en av sina viktigaste uppgifter – vid sidan om saklig och opartisk information - att löpande belysa förfalskningar och informationsangrepp.
När alliansregeringen 2008 lade ner det civila psykologiska försvaret (SPF) sände man en indirekt signal som ledde till att bevakningen av propaganda blev mindre viktigt för det civila samhället. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har en kompetent, men anonym, grupp för psykologiskt försvar. Det som skulle behövas är att man offentliggör de informationsangrepp som sker mot Sverige.
Skolan bör förmedla en källkritisk hållning. En undersökning från Skolverkets visar att majoriteten av eleverna lär sig kritisk granskning och källkritik, men att det finns tydliga brister. Att bygga upp källkritisk kunskap hos den unga generationen är en viktig demokratisk framtidssatsning.