NÀr slutar sanningen ha nÄgon betydelse?

Makthavare tillÄts ljuga utan konsekvenser.

Annika StrandhÀll (S).

Annika StrandhÀll (S).

Foto: Fredrik Sandberg / TT

Krönika2022-02-17 05:00
Detta Àr en ledarkrönika. Correns ledarsida Àr borgerlig. Tidningen stÄr fri och obunden frÄn alla partier.

NĂ€r klimat- och miljöministern Annika StrandhĂ€ll (S) först avslöjas med att ha skulder hos Kronofogden uppgav hon till Aftonbladet att det förvĂ„nade henne. Till flera medier sa hon: ”Jag har alltid haft ordning pĂ„ min ekonomi, jag har heller aldrig haft nĂ„gra betalningsanmĂ€rkningar”.

Sedan visar det sig att hon haft en hel serie skulder hos Kronofogden de senaste Ären och Aftonbladet redovisar dokument som visar faststÀllda betalningsanmÀrkningar. För att undgÄ att fÄ kÀnnedom om skulderna hade StrandhÀll i princip varit tvungen att gÄ under jorden under lÄng tid. Och bevisligen har hon kÀnt till dem eftersom hon slutligen betalat av dem till Kronofogden.

Osanningarna frÄn StrandhÀll synes staplade pÄ varandra och en eller flera lögner blir det hur man Àn tolkar saken.

NÀr Dagens Nyheter i fredags avslöjar att StrandhÀll Äter har skulder hos Kronofogden meddelar hon att den aktuella rÀkningen redan var betalad i januari. Men det visar sig att den betalades först efter att DN uppmÀrksammat saken. Ytterligare en osanning alltsÄ. NÀr hon fÄr frÄgan om varför hon svarat som hon gjort uppger hon att hon blandat ihop tvÄ olika rÀkningar.

Det finns anledning att ha förstÄelse för att StrandhÀll haft en svÄr situation efter att hennes man gick bort 2019. Det Àndrar dock inte vikten av att skilja pÄ vad som Àr sant och falskt.

Vidare kan man argumentera för att privatekonomin Àr just privat och inget allmÀnt intresse. Att ett statsrÄd inte har ordning pÄ sin privatekonomi pÄverkar förtroendet för denne, men skadar inte nödvÀndigtvis samhÀllet i stort.

VÀrre Àr det med lögnen. Den riskerar att minska tilliten i samhÀllet om den inte ges konsekvenser.

Magdalena Andersson har efter StrandhÀlls ursprungliga lögner betonat att hon har fortsatt förtroende för statsrÄdet. FrÄgan som uppstÄr Àr hur mÄnga lögner det krÀvs för att regeringschefen ska tappa förtroendet. NÀr statsministern endast kommenterar ministerns privatekonomiska oordning men inte osanningarna sÄ legitimeras dessa i praktiken.

Nyhetsmedia har noga granskat skulderna. Men nÀr det kommer till osanningarna har de ofta blivit hÀngande i luften. Om man nu vÀljer att betrakta privata skulder som ett allmÀnintresse sÄ behöver man bemöta motsÀgelser och osanningar med kritiska och ihÀrdiga frÄgor för att reda ut vad som Àr sant och vad som Àr falskt. Annars blir budskapet att skulder Àr fel, men lögner Àr okej.

NÀr slutar sanningen ha nÄgon betydelse? Svaret Àr nÀr makthavare ljuger, och konsekvenserna uteblir.

Jakob Styrenius Àr ledarskribent pÄ VÀsterviks-Tidningen.