När får vi vår kommunala ordningspolis?

Ordning och reda behöver förankras på lokal nivå.

En lokalt förankrad ordningspolis tjänar alla på.

En lokalt förankrad ordningspolis tjänar alla på.

Foto: Johan Nilsson / TT

Krönika2022-04-25 06:00
Detta är en ledarkrönika. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Många politiker i kommunerna tror jag har svårt att sova om natten när de funderar över medborgarnas trygghetsfrågor. Den lokala brottsbekämpningen brister ofta, eftersom det saknas närvarande poliser i såväl utsatta områden som på landsbygden. Förslagen om ny lagstiftning, hårdare tag och fler verktyg virvlar i luften. De kan mycket väl behövas, liksom större förebyggande insatser.

Jag bara konstaterar att så länge det saknas en lokalt förankrad ordningspolis är det ändå omöjligt att upprätthålla lag och ordning på ett tillfredsställande sätt.

Mitt hjärta slog några extra slag när denna grundläggande tes nyligen ånyo publicerades i en debattartikel av Stiftelsen Tryggare Sverige (SvD 18/1). Själv började jag som Rikspolischef driva denna tes redan 1994, det vill säga för över 25 år sedan. Motvinden mot detta sätt att tänka har varit massivt, inte minst bland politikerna. Lite märkligt eftersom kommunerna själva inte kan påverka polisnärvaron som sedan förstatligandet 1965 helt bestäms av staten.

Senare i livet kom jag under ett antal år att vara ordförande för en stor del av den privata säkerhetsbranschen. Till min glädje kunde jag då notera en närmast lavinartad tillväxt av antal ordningsvakter och liknande funktioner. Under min tid som Rikspolischef var vi två till tre gånger större än den privata branschen, medan förhållandena i dag är de omvända. Det är i en slags advers mening en positiv utveckling. 

Men det vore självfallet än bättre om också kommunerna fick bidra till att lösa sina säkerhetsproblem med hjälp av en egen polis som i huvudsak jobbar med brottsförebyggande yttre verksamhet. Jurisdiktionen borde begränsas till den egna kommunen eller de kommunförbund som sannolikt skulle skapas enligt den modell som exempelvis Räddningstjänsten jobbar efter.

Hur detta kan samorganiseras med en statlig polis går jag inte in på i denna krönika. Jag nöjer mig med att konstatera att ett mycket stort antal av världens demokratier har lyckats med detta. Jag tror inte att denna uppgift vore övermäktig för svensk offentlig förvaltning.

En nyckelfråga är att säkerhetsställa den demokratiska kontrollen. Återinför en variant av de tidigare Polisstyrelserna, genom att varje kommun får en egen nämnd där det politiska inflytandet över inriktning och dimensionering kan värnas. Ska man raljera lite såg politikerna själva till att den demokratiska kontrollen på lokal nivå försvann i samband med de senaste årens polisreformer. Skötseln bör bli föremål för väljarnas dom i kommunalvalet vart fjärde år.

Björn Eriksson är ordförande i Riksidrottsförbundet och f.d. landshövding i Östergötland.