Nyligen passade jag och min fästmö på att sova över på Klosterhotellet i Vadstena. Jag har varit på klosterområdet flera gånger, men aldrig fått chansen att sova kvar. Vilken fröjd det var för en son till en historielärare att äta frukost i Bjälboättens audiensrum!
Det märkliga är att Klostermuseet, som finns i samma byggnad, inte får ett enda öre i bidrag från det offentliga Sverige. Samtidigt som miljoner plöjs ner i avgiftsfri entré på museer i Stockholm får denna unika miljö inte ett nickel.
Sancta Birgitta Klostermuseum öppnades vid 2003 års Birgittajubileum och visar den över 800 år rika historien. Det var heliga Birgittas vision – då hon fortfarande var Birgitta Birgersdotter – som fick kung Magnus Eriksson och drottning Blanka att donera palatset till en framtida klosterstiftelse. Påven godkände stiftelsen år 1370 och 1384 invigdes klostret. 1391 helgonförklarades Birgitta Birgersdotter och blev heliga Birgitta. Vadstena blev därmed den främsta vallfartsorten i Norden. Sedan 1999 är heliga Birgitta ett av Europas skyddshelgon och än i dag finns Birgittas orden – Birgittasystrarna – på plats i Vadstena.
Som om inte det vore nog har byggnaden som Klostermuseet ligger i en ännu rikare historia än så. Det byggdes på 1200-talet av Bjälboätten. Denna ätt, som bland annat ägde gården Bjälbo utanför Skänninge, var Sveriges mäktigaste under stora delar av 1200- och 1300-talet. Vi ser spår av den än i dag i stora riksvapnet. De två gyllene lejonen över tre bjälkar är hämtade från Bjälboättens vapen och tre kronor användes både av Magnus Ladulås och Magnus Eriksson.
Byggnaden som klostermuseet ligger i utgör också arkitektonisk historia. Det var den första profana tegelbyggnaden i Sverige och det var vid dess uppförande en storslagen anläggning. Motsvarande byggnader i Europa har förändrats under restaureringar på 1800-talet, men det skedde inte i Vadstena. Byggnaden är norra Europas best bevarade högmedeltida palats. Den utgör en viktig del av Europas arkitekturhistoria.
Klostermuseet ger besökare möjlighet att ta del av kyrkans medeltida historia, historien om heliga Birgitta, Bjälboätten och en viktig del av riket Sveriges historia samt en unik inblick i 1200-talets arkitektur. Det är ideella insatser från föreningen Birgittastiftelsen som gör detta möjligt. Att de utan bidrag från det offentliga Sverige lyckats hålla museet öppet i över tio år är beundransvärt. Detta är emellertid inte långsiktigt hållbart. Intäkterna räcker inte till.
Statens Fastighetsverk skrev 2014: ”Klostermuseet bör omvandlas till ett nationellt ämnesmuseum över klosterväsendets kulturarv.”
Jag instämmer. Svenska staten bör bidra med pengar till att hålla Klostermuseet öppet och helst kunna utöka verksamheten. Det ligger på statens ansvar att bevara och visa en sådan viktig del av svensk historia. Det torde inte kräva visioner i klass med heliga Birgitta för att förstå det.