Vad är det bankerna tjänar pengar på? Det uppenbara, men felaktiga svaret, är lån, förvaltande av pengar och andra finansiella tjänster. Det bankerna egentligen tjänar pengar på är förtroende. De säljer förtroende.
Medici var en av världshistoriens mäktigaste släkter. De födde bland annat fram fyra påvar, två drottningar och nio hertigar. Grunden till deras makt var en bank. Det var inte världens första bank, men den stod för en innovation som än i dag, 600 år senare, utgör kärnan i världens finansiella system: Liggaren. En bok där skulder och tillgångar noggrant bokförs. Vem har vilka tillgångar? Vem är skyldig vem pengar, och hur mycket? Vilka betalningar har genomförts? Det som i dag sker elektroniskt, skrevs då ner på dokument och i böcker.
Medicibanken blev någon man kunde lita på – de sålde förtroende. Två personer som skulle göra en affär med varandra behövde inte längre lita på varandra. Banken kunde garantera att personen som skulle köpa hade pengar och att den som skulle sälja hade tillgången.
Trots en mängd innovationer sedan 1400-talet baseras fortfarande vår ekonomi på att banker och finansinstitut sköter detta förtroende. Det har bidragit till att skapa en världsekonomi på 77 000 miljarder kronor, men innebär också återkommande krascher. Senast 2008 såg vi hur världsekonomin sattes i gungning just av att finansinstitut inte skötte detta förtroende. Miljontals arbetslösa, länder nära konkurs, krispaket efter krispaket.
Har vi på 600 år verkligen inte kommit på något bättre? Jo, det har vi faktiskt.
Någon månad efter finanskraschen år 2008 lade Satoshi Nakamoto ut ett dokument på ett internetforum. ”Bitcoin – A Peer-to-Peer Electronic Cash System” var rubriken på den niosidiga pdf-filen. I den beskrevs en elektronisk huvudbok, en liggare, där varje transaktion registrerades och sparades. Liggaren kallades för blockkedja och var just det, en kedja av block, där varje transaktion skrevs in. Om jag för över äganderätten av min lägenhet till dig, skrivs det in i liggaren och bevis för att det skett sparas så länge blockkedjan fanns kvar. Vilket är så länge som internet finns kvar.
Plötsligt har något revolutionerande hänt. Det behövs ingen bank som skriver in i sin liggare, elektronisk som i dag eller i en faktisk bok, som i Medicibanken. Banken behövs inte som mellanhand. Förtroendet flyttar från banken till blockkedjan. Precis som internet fungerar den inte genom någon central myndighet, utan genom miljontals hopkopplade datorer och servrar. Bitcoin är alltså inte bara en valuta, utan också blockkedjan som är ett nytt sätt att överföra värde på internet.
Banker och finansinstitut kommer finnas kvar och spela en viktig roll i världsekonomin och i våra liv under överskådlig framtid, men genom Bitcoin och blockkedjan finns nu möjlighet att skapa en ekonomi som fungerar på ett annat sätt. Det är sannolikt inte ett litet steg i utvecklingen, det är en monumental förändring.