Mord i Skäggetorp 29 december 2021.
Snart skriver vi 2022. Ett år som lär gå i politikens tecken. Den 11 september är det val till riksdag, region- och kommunfullmäktige.
Vilka frågor är det då som kommer att avgöra valet? Vad kommer det politiska samtalet att kretsa kring? För att få svar på det lär det räcka att vi ser oss omkring i trakten. Ett antal händelser under de senaste dagarna fångar på olika sätt några av de politiska frågor som kan forma valåret. Dessa är:
• Mordet i Skäggetorp och våldsvågen: I onsdags kväll sköts en man i 30-årsåldern till döds i Skäggetorp. Ännu en i raden av blodiga våldsdåd som drabbat Linköping. Sedan 26 april har det bara i Linköping skett tretton skjutningar som har resulterat i fem mord. En situation som påminner om den i många andra större svenska städer. Det här göra rättspolitiken till det kanske hetaste politikområdet när vi går in i valåret.
• Kalla vinterdagar och den pressade energiförsörjningen: ”Kyligt på östgötaslätten. Samtliga tre pannor igång på KV1 i Linköping.”, konstaterades dagarna innan jul av Per Everhill som jobbar med samhällskontakter på Tekniska verken. Just kalla vinterdagar kan också göra energipolitiken till avgörande i valet. För om det blir riktigt kallt finns en risk att elen inte räcker till. Svenska kraftnät har i flera år varnat för att vår elförsörjning blir allt mer sårbar. Inför förra vintern påpekades det att det skulle bli ett stort effektunderskott om det blev en kall vinter av en typ som brukar återkomma i genomsnitt en gång per tio år.
Många vägar i Sverige och Östergötland är i dåligt skick.
• De dåliga vägarna och infrastrukturskulden: I Corren skrev nyligen företrädare för Transportföretagen en debattartikel där de konstaterade att 28,4 procent av de statliga vägarna i både Ödeshög och Mjölby är i dåligt eller mycket dåligt skick. För Åtvidaberg är siffran 26,1 procent. Och tyvärr ser det inte mycket bättre ut på andra ställen runt om i landet. Mycket pekar på att vägunderhållet är det nya sorgebarnet efter järnvägen.
I tisdags meddelade Försvarets materielverk att Saab får en order på ett ledningsstödsystem, som huvudsakligen ska produceras i Linköping.
• Beställningen till Saab och det försämrade säkerhetsläget: I tisdags meddelade Försvarets materielverk att Saab får en order på ett ledningsstödsystem, som huvudsakligen ska produceras i Linköping. Beställningen är ett resultat av upprustningen av Försvarsmakten, något som i sin tur är ett resultat av det försämrade säkerhetsläget i världen i allmänhet och Östersjöregionen i synnerhet.
Hur Sverige ska försvaras är en fråga som har återvänt till politiken efter att ha varit sorgligt nedprioriterad. I Europa hörs vapenskrammel. Ryska trupper har koncentrerats till Ukrainas gräns – ett land där ett krig har rasat sedan 2014. Och skulle konfliktnivån eskalera lär försvarspolitiken bli ännu viktigare.
Matpriserna stiger i Sverige.
• Högre matpriser och lantbrukets kostnadskris: I veckan sände P4 Östergötland ett inslag om de högre matpriserna och intervjuade en pensionär om hennes strategier för att ändå kunna pressa matkostnaderna. Att handla billig mat är dock något som allt fler lär märka kommer att bli svårt under 2022. Livsmedelspriserna förväntas öka på grund av de skenande kostnaderna i produktionsledet. Lantbruken har fått se sina kostnader för bränsle, foder, el och gödning öka kraftigt under senare tid. I lantbrukstidningen ATL frågar sig journalisten Cecilia Persson om man rent av ska säga ”Gott dyrt år” när nyårsklockorna ringer. En fråga som även många hushåll lär ställa sig när livsmedels- och energipriserna kan dra i väg under 2022. Ökar kostnaderna kraftigt för det allra viktigaste för många hushåll lär det också bli en fråga som får politiskt liv under valåret.
• Kampen för lokala varumärken och globaliseringen: I Östergötland pågår två stycken processer kring lokala varumärken. Dels vill det lokala företaget Kinda gurka EU-skydda den färsksaltade östgötagurkan, vilket nyligen gick att läsa om i Corren. Dels ligger Arla och Glada bonden i tvist om hur och vem som ska få sätta namnet Boxholm på sin gräddost. Båda dessa händelser kan ses som uttryck för behovet av att hantera globalisering och centralisering. Ska lokala platsbundna verksamheter skyddas eller ska varumärken kunna frikopplas från den plats som de är uppkallade efter, för att i förlängningen kunna bygga stora och lönsamma företag? Det är en typ av frågeställning som har blivit politiskt brännande efter Storbritanniens EU-utträde.
Vilka frågor som slutligen avgöra valet återstår att se. Det vi dock kan konstatera redan nu är att många av de frågor som lär spela en stor roll i valrörelsen har gemensamt att politisk overksamhet under de senaste mandatperioderna ligger bakom dagens pressade situation.