Inte sunt att prata om fetma som normalt

Fetman har ökat konstant i Sverige sedan 80-talet.

Fetman har ökat konstant i Sverige sedan 80-talet.

Foto: NTB

Krönika2023-07-10 05:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kroppshets har alltid diskuterats, inte minst när det kommer till kvinnor. Vi mäts efter hur vi ser ut. Idealen har sällan varit åt det sunda hållet, hemska kroppsideal där storlek x-small är det som beundrats. Mannen kommer inte undan även om de är lite mer förskonade. Det ska vara tränat med breda axlar och smal midja. De kropparna får gå modeller, vara med på tv och får många följare i sociala medier. 

Jag välkomnar verkligen det lilla men tydliga trendbrott vi nu kan se, att det idag finns en ny typ av modeller på catwalken, i reklamen och att provdockorna i skyltfönstren har fler och normalare storlekar. Vidare finns det många som står upp för sina kroppar och visar hur vi ser ut på riktigt. Jag applåderar och beundrar starka kvinnor som vågar säga ifrån så som Camilla Läckberg nyligen gjorde i sitt sommarprat. 

Men vad jag inte köper, det är att prata om fetma som något normalt och sunt. Det är inte det. Det kan leda till många sjukdomar. Att omfamna sina extrakilon, för all del, men att röra på sig och äta bra mat är rätt. Och något att sträva efter.

Dessutom är dagens konsumtion en disrespekt för matproduktionen och miljön. Mycket mat kräver mycket råvaror och tar miljön i anspråk. Maten ska vara billig, vilket gör att bönderna har större och högre press på sig att konstant odla så mycket som möjligt. Till ett så lågt pris som möjligt. Det är inte sunt eller hållbart för jordarna. Konsumenter ratar snabbt produkter som är hållbart producerade om priset inte stämmer med vad de tycker ha sig råd med. Viktigare är att köpa det man vill ha. Vi ska unna oss i tid och otid. Inte orka laga ordentlig sund prisvärd mat utan ofta låta tiden till matlagning komma sist. Snabbmat, halvfabrikat, socker, fett och snabba kolhydrater är vardag i många hem. 

Den årliga marknaden som ligger där vi bor är en enda stor manifestation för dålig snabbmat och i att unna sig onyttigt. På Youtube har många blivit influensers genom att anta utmaningar i ”ät-så-mycket-kött-du-kan” och snabbmatstävlingar som går ut på att äta groteska mängder ohälsosam mat och sedan få ära och berömmelse för det. 

Chipspåsarna har de senaste decennierna blivit större, så även läskflaskorna, smågodispåsarna och med dem växer även vi människor. Fetman har ökat konstant i Sverige sedan 80-talet och idag har 51 procent av svenskarna övervikt eller fetma enligt Folkhälsoinstitutet. 

För några år sedan var jag och min man på semester och bodde över på ett värdshus på landsbygden. Vi serverades den finaste frukosten jag någonsin ätit. Det serverades ett enda bröd - bakat till perfektion, ett smör som de gjort själva, en liten skål med bär, två sorters ostar och en bit kokt skinka. Jag har aldrig känt smakerna så tydligt. Inte bara för råvarornas perfektion utan lika mycket för personalens hantering av dem, med vördnad och respekt. Långt från hotellens annars överflödiga bufféer. 


Nu har alla pratat länge, inte minst media, om den dyra maten, trots att medelsvensken lägger så mycket mindre av sin disponibla inkomst på mat idag till skillnad från för 50 år sedan då 30 procent gick till mat. Men ja. Maten kostar mer nu än för ett år sedan och det finns familjer som knappt har råd med mat. Men det är en annan problematik som har med annat än kroppshets och överflöd av mat att göra. 

Njut av er kropp. Var stolta över er själva. Men blanda inte ihop allt. Vi måste kunna prata om hälsa och bra mat också. Att bra miljö och bra mat hör ihop. Prioritera inköpen, ta er tid att handla rätt och laga mat. Det gör bättre både för er själva och miljön. 

Magdalena Hermelin är grönsaksodlare.