Martin Berg: Hur stort inflytande ska samerna ha?

Förslagets bakgrund är den internationella kritik som riktats mot Sverige i samefrågan.
Enligt propositionen ska främst Sametinget, men även samebyar och samiska organisationer nämns som möjliga, konsulteras så tidigt som möjligt. Olika samiska företrädare kan också själva begära att en konsultation ska äga rum.
Förslaget är problematiskt. Behöver verkligen samerna ett till spår för att bevaka sina intressen? Redan idag konsulteras samerna i olika ärenden och samrådsprocesser inom miljöbalkens ramar.
Propositionens lydelse, att det inte nödvändigtvis endast behöver vara Sametinget som ska konsulteras, bäddar för tvister. Den svenska delen av Sapmi sträcker sig från Söderhamn och slutar vid de norsk-finska gränserna och i Sverige finns det mellan 20–40 000 samer. Vilken grupp ska uttolka vad som är ett ärende av betydelse?
Att samerna själva kan bestämma när en konsultation kan behövas betyder också att man skaffar sig ett tolkningsföreträde.
Kommuner i norr uppger i sina remissvar att ingreppet i det kommunala självstyret skulle bli betydande. Flera remissinstanser pekar också på att det skulle innebära en problematisk maktförflyttning över beslutsprocesser till samerna.
Samtidigt står norra Sverige inför något av en industriell revolution. Fler vindkraftverk planeras, likaså bostäder och utbyggd infrastruktur, samt en utbyggnad och förstärkning av det svenska stamnätet.
Flera myndigheter lyfter att de administrativa processerna som följer av förslaget ytterligare skulle försena de redan långa och osäkra tillståndsprocesserna. Det skulle också behöva tillföras avsevärt större resurser till berörda myndigheter, kommuner och regioner.
Domstolarna är inte berörda av konsultationsplikten men samer och andra grupper kan vända sig till just domstolarna om de anser att en konsultation i ett ärende inte gjorts, eller om den inte anses ha genomförts på rätt sätt vilket riskerar leda till långa domstolsprocesser.
Den svenska staten har otvivelaktigt begått övergrepp mot det samiska folket. Gruppen är klassad som urfolk vilket ger dem särskilda rättigheter. Sverige har också i en FN-rapport erkänt att samerna (urfolk) har rätt till självstyre. Men de är samtidigt medborgare inom nationen Sveriges gränser.
Hur stora rättigheter är det rimligt att överföra till det samiska folket i det gränslandet?
Ett förslag som ger samerna en gräddfil för sina intressen riskerar att spä på motsättningar när ohållbara tillståndsprocesser redan skrämmer iväg investeringar. Den liberala rättsstaten har en utmaning här som säkerligen kommer att aktualiseras om förslaget blir verklighet.
Martin Berg, bevakar näringslivs- och äganderättsfrågor