Påsken är äggets högtid. Under påskveckan äter vi dubbelt så många ägg som en vanlig vecka. Anledningen till detta är något obskyr, men de flesta är överens om att ägget är en gammal fruktbarhetssymbol som anammades av kristendomen för att representera Kristi uppståndelse.
Enligt branschorganisationen Svenska Ägg konsumerar svenskarna över 100 000 ton ägg per år. De kommer från cirka nio miljoner svenska värphöns som tillbringar sina knappt två år långa liv i intensiva produktionssystem. Hur ser det livet egentligen ut?
Ett användbart mått för att bedöma hur djur mår är förekomsten av skador och sjukdomar. Enlig Svenska Äggs nulägesanalys från 2015, som innehåller data från 68 producenter, förekom sjukdomsutbrott i tio procent av stallarna, kvalsterinfektioner i sju procent och spolmask i fyra procent av stallarna. Detta får ändå ses som hyfsat låga siffror.
Ett annat mått är förekomsten av beteendestörningar. Dessa uppstår ofta som en reaktion på långvarig stress eller för att djuren inte får sina grundläggande beteendebehov tillgodosedda. Ett stort problem bland värphöns är fjäderplockning, som innebär att hönsen drar ut varandras fjädrar. Det är smärtsamt och leder till problem med bland annat värmereglering när de drabbade hönsen får stora kala ytor på kroppen. I värsta fall kan det utvecklas till kannibalism. Enligt Svenska Äggs nulägesanalys från 2015 förekom en hög nivå av fjäderplockning i tio procent av stallarna.
Fjäderplockning syns oftare i stora flockar och när hönsen inte får utlopp för sitt behov att söka efter föda. Det är en beteendestörning som är tydligt kopplad till storskalig produktion. Att det förekommer i hög utsträckning på en av tio anläggningar är ett tecken på att djurhållningen inte tillgodoser hönsens grundläggande beteendebehov.
Synen på djurvälfärd håller på att förändras. En gång i tiden räckte det att produktionsdjur inte var hungriga, skadade eller sjuka. Idag pratar både forskare och konsumenter om vikten av att djur mår bra mentalt. De ska få utlopp för sina naturliga behov, som de är biologiskt hårdprogrammerade att utföra. De ska inte behöva vara rädda eller stressade. De ska ha social kontakt med artfränder.
Tack var forskningen vet vi att höns har ett rikt inre liv. De är intelligenta, sociala djur med förmåga att uppleva känslor som rädsla och förväntan. I studier har man sett att hönor kan lösa enklare räkneövningar och att de har impulskontroll – de kan välja bort en omedelbar matbelöning för att i stället få en godare lite senare. De knappt två år som värphöns tillbringar i livet är fulla av upplevelser och känslor bortom grundläggande biologiska behov som att äta och dricka.
Höns känner till exempel igen flockmedlemmar, varnar varandra vid fara och ropar när de hittat något ätbart som de vill dela med sig av. Hönor har dessutom moderskänslor. De pratar med sina kycklingar när de ligger i ägget, och kycklingarna pratar tillbaka. Det skapar starka band. I en studie fick ett antal hönor observera när deras kycklingar utsattes för ett milt obehag. Hönorna blev märkbart stressade – deras hjärtfrekvens ökade, de betedde sig spänt och ropade till sina ungar.
I storskalig värphönsproduktion finns få möjligheter till den sortens meningsfulla sociala utbyten. Flockarna är för stora för att hönsen ska lära känna alla individer och miljön för kal för att erbjuda särskilt mycket berikning. De får dessutom aldrig ta hand om några kycklingar.
Kycklingar föds i stället upp på kläckerier. Hanarna avlivas och honorna växer upp i täta besättningar av jämnåriga, utan mamma och utan den varierade flocksammansättning som är naturlig. Forskare vid Linköpings universitet undersökte nyligen hur kläckeriprocessen påverkar kycklingarna. De fann att kycklingarna blev väldigt stressade av miljön och hanteringen, och att denna stress gjorde de mer pessimistiska även flera veckor efter att de lämnat kläckeriet. Det är en nedslående insikt för alla som vill äta ägg med gott samvete.
Bakom varje ägg på påskbordet finns en höna som lever ett liv hon egentligen inte är anpassad till. Som konsumenter är det vi som avgör hur bra eller dåligt det livet kommer att vara. God djurhållning kostar pengar, och Sveriges livsmedelsproducenter har redan små marginaler. När vi sätter oss till bords på påskdagen bör vi fundera över detta: hur många öre per ägg kan vi tänka oss betala för att hönan som gav oss äggen ska få 2000 kvadratcentimeter yta i stället för 1000? Hur många kronor per år är det värt för oss att hon ska få komma ut och sprätta i jorden?