Henrik Hall: På bostadsmarknaden intet nytt

Framför allt saknas ett helhetsgrepp vilket är det som behövs mest av allt.

Att sänka ränteavdragen direkt efter att luften gått ur marknaden vore en galen idé.

Att sänka ränteavdragen direkt efter att luften gått ur marknaden vore en galen idé.

Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Krönika2019-05-23 16:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Den svenska bostadsmarknaden är dysfunktionell. Hade jag fått en krona för varje gång jag läst den meningen, hade jag varit rikare än Joakim von Anka. Hade jag fått en krona för varje gång jag skrivit den, hade jag kanske haft en ny kontantinsats.

Regeringens åtgärder har huvudsakligen gått ut på att ta de trösklar som fanns, både för hyresrätter och köpta boenden, och göra om dem till murar. Att köpa en bostad var redan innan förenat med starka tröskeleffekter och insiderfördelar. Den som väl ägde sitt boende kunde tryggt se på medan priserna ökade och visste att de satt på en stor tillgång.

Den som inte gjorde det, utan försöker spara ihop till kontantinsats kunde se ett Sisyfosarbete framför sig. Tusenlappar på sparkontot lades på hög, men priserna skenade snabbare än sparandet. Nu har det senaste decenniernas prisutveckling stannat av, och priserna har sjunkit sedan toppnoteringarna för några år sedan, men det beror mest på att det blivit svårare att få lån.

Den som redan äger sin bostad, är med andra ord fortfarande en vinnare. Den som står utanför marknaden är fortfarande en förlorare.

Amorteringskraven hade varit välkomna, om det var så att svenskarna var överskuldsatta. Några egentliga tecken på det finns dock inte. Dels krävde de flesta banker redan att kunderna amorterade, dels är sparkvoten relativt bra i Sverige, dels är räntorna så pass låga att ett vanligt hushåll faktiskt inte spenderar en särskilt stor andel av sin inkomst på bostaden.

Dessutom har en bostad ett andrahandsvärde som inte finns hos annan lånekonsumtion. Köper du en bil på lån blir det svårt att få igen pengarna, eftersom värdet sjunker först snabbt och sedan stadigt. Samma värdeförändring sker inte med en bostad. Det är en beständig tillgång.

Till amorteringskraven kan nu eventuella åtstramningar av ränteavdragen komma, vilket bostadsminister Per Bolund har öppnat för. Det vore förödande för marknaden. I sak har han förstås helt rätt: Att staten subventionerar räntekostnader till 30 procent är dyrt och frågan är vad nyttan är när räntan är så låg?

Det är redan attraktivt att låna pengar i Sverige, behöver det verkligen uppmuntras än mer? Så att sänka ränteavdragen vore ingen dum idé. Dessutom kan du sänka dem för alla bolånetagare, inte bara på nya bolån, vilket skulle få betydligt bredare och rättvisare effekter på marknaden.

Men att göra det direkt efter att luften gått ur marknaden tack vare amorteringskraven vore en galen idé. Det skulle kunna få förödande effekter.

Dessutom har ingenting gjorts för att få fram fler hyresrätter, vilket skulle krävas när färre har råd att bo i bostadsrätt. Det har heller inte gjorts några som helst försök att få fram sparformer som kan gynna unga bostadssparare som försöker få ihop en kontantinsats. Det finns inga kloka strategier för att få fram ett sammanhållet bostadsbyggande som löser upp låsningarna på dagens bostadsmarknad.

Framför allt saknas ett helhetsgrepp till bostadsmarknaden, vilket är det som behövs mest av allt. Att lappa och laga har skapat fler problem än det löst.