Vad är rättvisa? Vad ger staten legitimitet? Vilka är källorna till välstånd? Frågorna är eviga, konsensus är närmast noll.
Frågorna är också de som inleder baksidestexten till den nya antologin "Ny liberalism" (Timbro, 2018) för vilken Patrick Krassén varit redaktör. I denna skrift introduceras sex samtida tänkare, ekonomhistorikern Deirdre McClosky, socialpsykologen Jonathan Haidt och de politiska filosoferna John Thomasi, Jan Narveson David Schmidtz och Michael Huemer till den svenska publiken. Några av dem för första gången, några är bekanta ansikten för den som följt den politisk-filosofiska debatten de senaste åren.
Boken tar ett brett grepp om den samtida debatten om politisk filosofi, och är, som titeln avslöjar, en guide till en ny debatt om liberalismen. Något som kanske förvånar en del är att inget av kapitlet är vigt åt ekonomi. Boken behandlar istället moralfilosofi, dygder, samhällskontrakt och varför vi lever i en så polariserad politisk tid.
Bokens intressantaste kapitel är skrivet om Deirdre McCloskey och av Mattias Svensson. Och det skriver jag inte bara för att han också är krönikör på denna sida. McCloskey har nämligen skrivit ett monumentalt verk på 1600 sidor om de borgerliga dygdernas påverkan på vårt välstånd.
Hon inte bara försvarar kapitalismen och välståndsökningar ur ett moralisk hänseende, hon menar också att de växte fram på grund av ett skifte i moral och dygder. Hon beskriver hur de borgerliga klasserna i exempelvis England och Nederländerna börjar bejaka förändringens glädje och nytta och hur detta kontrasterar mot hur man i tyska byar istället bokstavligt slog sönder nya uppfinningar som skulle göra livet lättare, med hänsyn till att den nuvarande ordningen inte fick ruckas på.
Det är en revolutionerande tes. Där andra ekonomhistoriker talar om institutioner, aktiebolagslagar och äganderätt lägger McCloskey vikten vid värderingar. När människors fri- och rättigheter respekteras, blomstrar mänskligheten.
Värderingar är också centralt för socialpsykologen Jonathan Haidt, som presenteras av Ebba Karlsson. Han slog igenom med boken "The Righteous Mind: Why good people are divided by politics and religion". Han hävdar att människor får sina moraliska värderingar via vad han kallar för social intuition, och att rationella argument kommer först i andra hand. Det är en huvudförklaring till varför politik idag är så polariserande.
Politiker argumenterar visserligen genom att luta sig mot utredningar, forskning och genomtänkta resonemang, men i grunden handlar det om moralisk intuition. Detta är ett grundfundament i människans komposition. Det är därför politik är så polariserande. Inte för att våra motståndare sakligt sett har fel, utan moraliskt. Och vi vet kanske inte ens själva om att det är så vi tänker.
Hans resonemang för tankarna till nobelpristagaren Daniel Kahneman och McCloskeys påminner om Robert Putnams, som borde rekommenderas som kursiv läsning till den intresserade.
I en tid där värderingar och moral tar allt större plats i den politiska diskussionen är "Ny liberalism" nyttig läsning. Oavsett hur teknokratiskt samhälle vi bygger kommer grundstenen alltid att vara moraliska uppfattningar, och de är viktigare än något annat.