”GĂ„ aldrig bakom en svensk i motvind”

Svenskarna var kÀnda för att lukta illa och för att vara brottsliga.

Ola Larsmos ”Swede Hollow” handlar om en ravin mitt i St Paul, Minnesota, dĂ€r drygt tusen svenskar vid förra sekelskiftet bodde i en slum som stadens myndigheter beskrev som ett pesthĂ„l.

Ola Larsmos ”Swede Hollow” handlar om en ravin mitt i St Paul, Minnesota, dĂ€r drygt tusen svenskar vid förra sekelskiftet bodde i en slum som stadens myndigheter beskrev som ett pesthĂ„l.

Foto: Albert Bonniers förlag

Krönika2021-03-17 06:55
Detta Àr en ledarkrönika. Correns ledarsida Àr borgerlig. Tidningen stÄr fri och obunden frÄn alla partier.

”MĂ„ngkultur” Ă€r centralt i svensk debatt. För den som varit med lĂ€nge stod mĂ„ngkultur för nĂ„got annat Ă€n idag. I slutet pĂ„ 1960-talet invandrade Ă„tskilliga italienare till Sverige, rekryterade av svenska företag. Det ledde till att Sverige 1968 fick sin första pizzeria, vilket kallades kulturinflytande. 

Nu associeras mĂ„ngkultur till invandring som av vissa ses som negativ. NĂ€r Jimmie Åkesson 2009 för första gĂ„ngen publicerades i en dagstidning, Aftonbladet, skrev han att muslimsk invandring Ă€r ”vĂ„rt största utlĂ€ndska hot sedan andra vĂ€rldskriget”. För en dryg vecka sedan handlade SVT:s â€Sverige möts” om mĂ„ngkultur. 

Mest uppmĂ€rksammat blev att Sverigedemokraternas partisekreterare Richard Jomshof sa att ”Islam Ă€r en avskyvĂ€rd ideologi och religion”. Han sa dessutom i riksdagsdebatten efter valet 2018 att ”svenskarna sakta men sĂ€kert Ă€r pĂ„ vĂ€g att bli minoritet i sitt eget land”.

Att peka ut grupper av invandrare Ă€r inte ovanligt. I USA vĂ€nde sig politiker i slutet pĂ„ 1800-talet och början av 1900-talet mot italienska, japanska och kinesiska invandrare. De italienska invandrarna knöts till maffia och kriminalitet. 

De flesta svenskar som tog sig till USA under den tid dĂ„ en femtedel av alla svenskar utvandrade ville inte Ă„tervĂ€nda. De slĂ€ppte alla kontakter med Sverige. De blev mycket snabbt ”amerikaner”. Det var dock inte sjĂ€lvklart att de uppfattades sĂ„. I sin bok ”Swede Hollow” (2017) beskriver Ola Larsmo hur svenskar i Minneapolis bodde i vad vi idag skulle kallat utanförskapsomrĂ„de. ”GĂ„ aldrig bakom en svensk i motvind”, skrev en amerikan pĂ„ orten. Svenskarna var kĂ€nda för att lukta illa och för att vara brottsliga. 

Men med tiden gick det bra för de svenska invandrarna. Och vi svenskar tycker det Ă€r roligt att det finns fyra svenska och skandinaviska museer i USA. Dessutom finns svenska kyrkor pĂ„ fem orter i USA. Som generalkonsul skapade jag nĂ€tverk bland yngre svenskar som bosatt sig i New York med mitt syfte att de inte skulle tappa kontakten med Sverige och svensk kultur. 

Det Ă€r roligt att besöka Lindsborg i Kansas, en stad med svensk bakgrund, som har dalahĂ€st som symbol. Poliser har dalahĂ€st pĂ„ sina uniformer och stadens flagga har dalahĂ€st. Att svensk midsommar firas pĂ„ cirka 50 platser i USA varje Ă„r ser vi som svenskar som nĂ„got positivt. 

”Etnicitet” i den betydelsen borde vara lika acceptabel om den visas av invandrare i Sverige som av svenskĂ€ttlingar i USA. Det vore pedagogiskt att lyfta fram att vi tycker det Ă€r bra att mĂ€nniskor bevarar en del sin kultur trots att de bor i andra lĂ€nder.