Jag hajar till – vad har hänt, har tryckeriet fått upp ett arkiverat tryckark från 1980-talet? Då, när Solidaritet stod upp mot det kommunistiska partiförtrycket, och när Polen slog den första sprickan i muren, spelade Adam Michnik och den tidning han startade en förstaplansroll.
Men nu ber han alltså åter om stöd från omvärlden. Det handlar inte om att Gazeta Wyborcza är en dålig affär, tvärtom. Det är åter en polsk regim som vill bli av med en självständig, kritisk röst, en regim som likriktar opinionsbildning och nyhetsförmedling. Lag och Rättvisa kallar sig det styrande partiet med det nyspråk som ligger så naturligt för auktoritära regimer.
Och sådana regimer blir allt fler i Europa. Ungern nedgraderades förra året till status som ”auktoritär”, och är alltså inte längre en demokrati med de definitioner som EU har. Dess ledare, Viktor Orban, uttrycker sig så som vore EU huvudfienden, inte en organisation som hans land frivilligt anslutit sig till.
Om tre veckor tar Slovenien ta över ordförandeklubban vid EU:s möten. Dess premiärminister Janez Jansa framträder som en mini-Orban med angrepp på media och nationell likriktning av historieskrivningen.
Vad gör EU? Vrider sig av genans är det korta svaret. Mumlar om repressalier och fortsätter att skicka pengar enligt regler om hjälp till de ekonomiskt svagare medlemmarna.
Och så kommer det att fortsätta. Beslutsmaskineriet i EU är konstruerat för solsken: alla ska vara snälla och komma överens. EU kommer därför aldrig att bli något starkt värn av demokrati och rättsstat.
Jag borde förstås fortsätta med ”jag är besviken” - om det inte vore så löjligt likt musen som röt. Men alldeles ensam är jag säkert inte – för vem kan vara imponerad av hanteringen av pandemi och vaccin? Staterna/medlemmarna handlar för sig, de gemensamma vaccinköpen urartar i gräl om leveranser och kontrakt.
Och som vore allt olustigt med covid förbi, börjar Bryssel nu rassla med gamla käppar: låt oss hålla ett stort samråd om framtiden och EU, låt oss engagera medborgarna.
EU:s problem är inte medborgarna utan deras regeringar. Polacker, ungrare, slovener och alla andra väljer – ännu – sina regeringar. Valfusk förekommer, javisst, men ytterst måste medborgarna förstå följderna av sina val. Regeringar som inte följer EU-regler måste innebära slut på EU-pengar och starten på en uteslutningsprocess.
Klarar EU inte denna reform lär det bli fler än Storbritannien som lämnar föreningen.