Ernst Klein: Terrorns livsluft är publicitet

Publicitet är terrorismens livsluft.

Stockholm. Offren för terrorattacken på Drottninggatan hedras.

Stockholm. Offren för terrorattacken på Drottninggatan hedras.

Foto: Markus Schreiber

Krönika2017-04-25 06:00
Detta är en ledare. Correns ledarsida är borgerlig. Tidningen står fri och obunden från alla partier.

Terrorns syfte är att skapa skräck. Ett terrordåd som ingen uppmärksammar är värdelöst ur terroristernas synvinkel.

Elfte september-attackerna, nutidens värsta terrordåd, var givetvis en jätteframgång för terroristerna. Men det behövs inte tretusen dödsoffer för att en attack ska bli en världsnyhet.

Det visar det som hände i Stockholm den 7 april. Omvänt har talibanernas överfall på en militärbas där 140 människor dödades i förra veckan bara fått mycket blygsam uppmärksamhet runt om i världen och måste därför ses som ett misslyckande för terroristerna.

Efter 11 september 2001 har USA varit förhållandevis förskonat från terrorattacker. Men skräcken för ny terror fortsätter att dominera amerikansk politik. Den är grunden för president Trumps löften att slänga ut alla illegala invandrare, bygga en mur mot Mexiko och stoppa inresor från ett antal muslimska länder.

Att långt fler amerikaner dödats i privata skjutvapenuppgörelser än i terrordåd spelar liksom ingen roll.

Att begränsa innehavet av skjutvapen är otänkbart. Att förhindra nya terrordåd ursäktar nästan vad som helst.

Det spelar egentligen ingen roll att publiciteten kring attentatet på Drottninggatan i Stockholm framförallt handlade om hur andra människor ställde upp i solidaritet med offren, hur ett helt torg dränktes i blommor och att poliserna unisont fått motta hyllningar för sin insats.

Huvudintrycket världen över är ändå att nu har till och med fredliga Stockholm drabbats. Så vem går då säker?

Man kan naturligtvis önska att framtida terrordåd inte blir lika uppmärksammade som de hittillsvarande. Men sanningen är att först när terrorn blir vardagsmat upphör den att vara en stor nyhet. Där är vi lyckligtvis inte.

Men nog skulle vi kunna slippa en del av de skenbart kraftfulla reaktionerna på terrorn. Vi behöver inga påpekanden om att vi inte ska låta oss tysta av det som hände i Stockholm. Det är ingen som tänkt bli tyst av den anledningen.

En del tidigare dåd har syftat till att stoppa sådant som förhatliga Muhammed-teckningar. Kanske har det faktiskt gjort somliga mera försiktiga med vad de säger eller skriver.

Men dagens terror har inga sådana tydliga mål. Den vill bara skapa skräck i all allmänhet.

Och de enstaka terrordåden i vår närhet får inte leda till att vi blundar för att en mycket mer omfattande terror förekommer i andra delar av världen.

Det är rentav omänskligt att vi försöker hindra flyktingar från att komma hit när de just flyr undan en terror vars omfattning vi inte ens kan göra oss en föreställning om.

Och som bara ägnas en bråkdel av den uppmärksamhet som enstaka terrordåd i vår närhet ger upphov till.