Sedan han tillträdde som president har Donald Trump gjort sig skyldig till 1057 osanna eller vilseledande påståenden, berättar Washington Post som hållit räkning.
Det har alltså skett samtidigt som han oavbrutet anklagat media för lögner och ”fake news”.
Yttrandefriheten är en ovärderlig demokratisk rättighet. Men på senare tid har det skett en konstig utveckling. Högerextremister påstår ivrigt att de kämpar just för yttrandefrihet samtidigt som de anklagar sina kritiker för att dölja viktiga sanningar. Men högerextremisternas ”sanningar” har en påfallande likhet med president Trumps påståenden.
I USA är det tillåtet att ägna sig åt det som i svensk lag kallas ”hets mot folkgrupp” och som är förbjudet här. Ändå är högerextremisterna missnöjda. De utsätts nämligen för kritik för sina påståenden och när de kommer med lögner avslöjas dessa. Då gillar de plötsligt inte längre yttrandefriheten. Det är bara sin egen yttrandefrihet de värnar om. Detsamma gäller här hemma. När deras argument bemöts gråter rasisterna krokodiltårar och jämrar sig över hur förföljda de är.
I själva verket är naturligtvis själva poängen med en vidsträckt yttrandefrihet att osanningar kan avslöjas och åsikter bemötas.
I det avseendet har amerikanska media visat sig imponerande kraftfulla under Donald Trumps månader vid makten. Dagligen fingranskas allt som presidenten säger och tvivelaktiga påståenden nagelfars. Ambitiös journalistik har fått något av en renässans.
Det lär oss någonting. Yttrandefrihet är viktig, men en professionell granskning av det som sägs av politiker och andra med anspråk på att spela en roll i samhällsdebatten är ovärderlig.
Med tillväxten av sociala medier har yttrandefriheten dramatiskt vidgats. Men tyvärr har därmed också osanningar och fördomar fått ökad spridning. Dagstidningarna som tillsammans med radio och TV traditionellt svarat för större delen av nyhetsförmedling och opinionsbildning har trängts tillbaka och förlorat en stor del av sina intäkter.
Det som nu händer i Amerika är att denna utveckling vänder. New York Times och Washington Post har det senaste året fått fler läsare än någonsin. Inte i papperstidningen utan i huvudsak på nätet. Men också vi som älskar papperstidningen måste erkänna att det viktiga inte är formen utan innehållet.
Papperstidningen är en dyr produkt. Tryckningen, papperet och distributionen kostar stora pengar. Det är bara tack vare annonsinkomsternas som tidningen har kunnat erbjudas till ett rimligt pris.
När dessa inkomster svikit har tidningarna känt sig tvungna att dra ner på sina journalistiska ambitioner. Det är rimligt på kort sikt. Men förhoppningsvis kan också i Sverige inkomster från nätupplagan möjliggöra ökande journalistiska ambitioner.
Utan dem blir det svårt för tidningarna att försvara sin existens. Och en missbrukad yttrandefrihet kan bli ett hot mot demokratin istället för den kraftkälla som friheten borde vara.
Väldigt många i USA visar sig svälja Donald Trumps osanningar. Men för varje dag tycks de faktiskt bli färre. Och människor upptäcker att de behöver tidningarna mer än de trodde.
Sanningssträvandet vinner i längden – om det lyckas göra sig hört.