Frågan om hur storstäder skiljer sig från övriga delar av ett land har diskuterats i rader av sammanhang. I det ingår politiska analyser av hur människor röstar eller vad de gör på sin fritid. I Sverige var bruksorten länge ett begrepp med ett både socialt och politiskt innehåll. Men frågan är om vi är ensamma om detta eller om det gäller hela världen?
I sin bok ”Stål” beskriver Silivia Avalone de 13-åriga flickorna, Anna och Francescas liv runt år 2001 i kuststaden Piombino. Där finns stålverket som producerar räls. Husen är slitna och människorna som bor i dem är ofta frustrerade och uttråkade. Deras horisont är vanligtvis begränsad av vardagens bekymmer. Skift sliter på de unga männen som redan i unga år visste att de skulle jobba i den enda fabriken och som gärna drar i sig lite kokain under helgen för att må bättre.
Andra män sitter på det lokala kaféet och skryter för varandra mer om vad de fantiserar om att de gjort än vad de faktiskt gjort. En del spelar bort lönen i samma stund som de fått den utbetald, med en förhoppning om att kunna ta sig ur ständigt växande skulder. Några vill hitta en väg till snabba pengar, gärna på kriminell väg om det är vad som krävs. Kvinnor tvättar och städar eller lagar mat.
En del är rädda för sina våldsamma män och hatar dem, men säger inget. En intuitiv lojalitet eller rädsla för att en anmälan ska göra allt värre håller tillbaka en polisanmälan som kanske borde vara självklar. Flera kvinnor förbannar den dagen de hänfördes av sin förövare och lät honom göra dem med barn alldeles för tidigt. De känner sig redan 15 eller 20 år äldre än vad de faktiskt är när de uttryckslöst släpar på sina tvättkorgar. Men där finns också framgångar, mycket kärlek, omtanke och glädje.
För Anna och Francesca fyller bad, fester och killar livet med mening. De prövar sin sexualitet med varandra och med de snyggaste och häftigaste killarna. De är bästa vänner. Män i alla åldrar beundrar dem när de i sina mycket små bikinis kastar sig i vattnet och skrattar högljutt. De planerar mindre och lever mer i nuet. När en av dem blir uppvaktad av den allra snyggaste killen med ett oklart kriminellt förflutet känner hon det som att hennes anseende vuxit i andras ögon. Men de har också drömmar. Anna vill bli domare och Francesca vill bli modell.
Mycket finns att njuta av i denna enastående bok. Men vad som slår mig när jag läser är att mycket av det som vuxit fram i den globala avkroken Sverige naturligtvis även finns i den övriga världen.