Under pandemin har digitalisering och automatisering tagit sjumilasteg. Åtskilliga jobb kommer inte tillbaka. Hur blir arbetsmarknaden efter corona?
För några år sedan undersökte jag digitaliseringens betydelse för jobben i Sverige. Slutsatsen var att hälften av det arbete som utfördes i Sverige kunde ersättas av datorer och robotar inom 20 år. Samtidigt skulle det skapas nya jobb, men i en takt som är helt beroende av hur ekonomisk politik främjar eller hämmar deras tillkomst.
En del har sedan dess velat avfärda digitaliseringens betydelse för jobben med hänvisning till att Sverige behållit en god sysselsättningsgrad, i alla fall fram till att pandemin slog till. De missade emellertid den springande punkten: Sverige har under de senaste 30 åren genomfört en massiv omläggning av den ekonomiska politiken i sysselsättningsfrämjande riktning som den stora skattereformen 90/91, Rut och Rot, jobbskatteavdragen och mycket annat.
Skatten på arbete har krympts från 55 procent för trettio år sedan till 43 procent idag. Ändå har allt detta inte helt räckt för att upprätthålla sysselsättningsgraden. Den var 79 procent av den arbetsföra befolkningen år 2019 och 83 procent trettio år tidigare. Utan reformerna hade Sverige påmint om Italien.
Flera nya studier tyder på att digitalisering fortsatt ersätter en hel del jobb, och att pandemin har påskyndat detta. Även efteråt kan många företag anse det bra att automatisera mer för att minska beroendet av medarbetare som kan råka ut för infektioner. Därför talar allt för att det under de kommande 30 åren behövs fler reformer för att upprätthålla sysselsättningen.
En hel del av de nya jobben som har tillkommit är dessutom vad man skulle kunna kalla för ”dragspelsjobb”. De finns i sektorer som konsumenter lätt kan avstå ifrån under perioder. Vid behov kan de flesta använda sitt eget kök i stället för att gå på restaurang eller vandra i skogen i stället för att flyga på semester. Man måste därför räkna med att en växande andel jobb återkommande kan utsättas för stora svängningar, både upp och ner. Framåt sommaren kan ju faktiskt suget att resa och röra sig i utelivet bli enormt.
En ny ekonomisk politik måste därför både främja jobben allmänt och samtidigt hantera dragspelsjobben smartare. Socialförsäkringar behövs som kan hantera svängningarna utan yrvakna räddningspaket. Och de permitterade kan inte varje gång renovera hemmet. Det normala måste vara att tiden används till vidareutbildning.