Det må kännas för tidigt att ropa hej. Men för den som blickar runt nästa hörn syns tydliga tecken. Från sommaren kommer Sverige att likna ett enda stort kosläpp.
Så var det för 100 år sedan också. Efter första världskrigets fasor och spanska sjukan som tog sex gånger fler liv än kriget, varav mest unga, följde en hejdundrande högkonjunktur. Den varade i tio år fram till börskrascherna i slutet på 1920-talet. I USA talades om ”the roaring twenties” när återställning av krigsekonomin till civil produktion föranledde en rejäl investeringsboom.
Idag är utgångsläget snarare ännu bättre. Produktionsapparaten är oskadd. Många svenskar har haft små utgifter under krisen. Hushållssparandet är rekordstort. Pengarna brinner i fickan.
Det märks redan på bostadsmarknaden. Bjudkarusellerna har fått byggbranschen att damma av alla projekt de kan. Det i sig ger uppsvinget en adrenalinkick.
Många svenskar har inte bara pengar, utan även angelägna projekt. Släkt och vänner i Sverige och ute i världen skall besökas. Alla uppskjutna bröllop, dop och sextio-årskalas skall bli av samtidigt med alla nya festtillfällen som inträffar i år. Hotell- och restaurangpersonal kommer att återanställas och klaga över utbrändhet.
Det "glada tjugotalet" var emellertid inte enbart en ekonomisk blomstertid. Många kände nog ett behov av att glömma farsoterna och leva livet. Det blev en period av konstnärlig och social förnyelse. Jazzen spritter av önskan att släppa loss.
Omvälvningen förlöste också sociala projekt som hängt i luften. Kvinnors roll i samhället blev större, de blev mindre bundna till hemsysslorna och fick äntligen rösträtt.
Även denna gång har mycket hängt i luften. Att tvinga alla att åka in till en arbetsplats började redan bli otidsenligt. Pandemin blev knuffen som gett många svenskar mer flexibla arbetsplatser för gott.
Digitala välfärdstjänster har tidigare stoppats upp av proppen Orvar. Nu har inte bara digitala vårdbesök blivit en nödvändighet. Många välfärdsverksamheter går från snigelfart till åtminstone halvgas för digitala tekniken. Samtidigt har myndigheters förlegade förvaltningsmodell och kompetensluckor synats. Chansen till bättring har aldrig varit större.
Viruset har också skoningslöst blottat riskerna vi löper av att världen slaktar 80 miljarder djur varje år, där varje är en petriskål för nya virusmutationer. Även vi som inte är veganer kan förmodligen leva med fler hälsosamma substitut.
Det kommer att bli omtumlande årtionde – hoppas jag.