Vet ni hur lätt det är att avskaffa demokratin? Det kan gå på ett eller två år.
Författaren och journalisten Per T Ohlsson sa orden i september 2018, i Linköpings domkyrka, när han talade om sin bok "1918 – året då Sverige blev Sverige".
På måndag kväll ska jag tala om demokratin, när Förintelsens minnesdag högtidlighålls på Raoul Wallenbergs plats i Linköping, och när jag nu börjat fundera på vad jag ska säga återkommer Ohlssons ord i mig.
Så här fortsatte han:
– Nja, tänker någon, det måste vara två riksdagsbeslut och ett val emellan. Ja, men till skillnad från andra länder med samma system så räcker det i Sverige med enkel majoritet i de här två riksdagsbesluten. Alltså 175 röster i riksdagen mot 174. Och det här mellanliggande valet kan vara ett nyval och det är regeringen som utlyser nyval.
– Så man kan alltså ta ett beslut och ta bort våra rättigheter så som de definieras i andra kapitlet i regeringsformen, med en röst övervikt, 175 mot 174. Så utlyser regeringen nyval och så består majoriteten i riksdagen och då kommer nästa riksdagsbeslut, 175 mot 174. Vips så är demokratin borta. Det kan gå på ett eller två år.
Vi får aldrig ta demokratin för given. Vi måste värna den varje dag, i varje ord, i varje handling.
Sverige har bara haft demokrati i drygt 100 år, när mina mor- och farföräldrar föddes hade vi det inte, först 24 maj 1919 infördes allmän och lika rösträtt för män och kvinnor.
Det avgörande är, det avgörande har alltid varit, vad vi medborgare gör. Det är på oss allting vilar så länge vi har en demokrati. Vi väljer politiker, vi väljer vilka beslut som fattas, vi väljer vilket samhälle vi vill ha.
En demokrati blir sällan en diktatur över en natt, det är en rörelse över tid där demokratin försvagas steg för steg. Om vi medborgare rör oss i en antidemokratisk riktning så gör vårt samhälle det också.
Vi ser det i Turkiet, hur det efter den misslyckade militärkuppen 2016 hårdnat steg för steg, inte minst i den bransch jag verkar. Sedan 2016 har landets regim, enligt Deutch Welle, stängt 193 tidningar eller redaktioner. Men att strypa en demokrati stannar inte där, sedan 2016 har Turkiets regim totalt, enligt Utrikespolitiska institutet, gripit, avskedat eller stängt av fler än 100 000 militärer, jurister, lärare, journalister, läkare och borgmästare.
Så funkar det, ska du strypa en demokrati måste du ta kontroll över alla som jobbar för medborgarnas bästa.
Vi som vill ha demokrati, som vill att samhället ska styras av medborgarna, måste höras, sluta oss samman och visa att vi är många, starka och uthålliga.
Så kom gärna förbi måndagskvällens minnestund på Raoul Wallenbergs plats mittemot museet. Vi börjar klockan 17.30.
Jag intervjuade i veckan en av Östergötlands många framgångsrika entreprenörer; Karin Varverud, delägare i Energifabriken. Vi kom förstås in på klimatomställningen, en annan del av samhällsutvecklingen som är beroende av medborgarnas handlingar här och nu, inte någon annanstans i morgon.
Energifabriken distribuerar och säljer biodrivmedel och ägs och drivs av tre östgötska lantbrukarfamiljer. Sedan 2006 har de vuxit till att idag ha 61 mackar i Sverige.
Drivmedelsbranschen är väldigt politikberoende, men Karin Varverud menar att det är enskilda initiativ, innovationer från entreprenörer världen över, som driver på klimatomställningen.
– Många tittar gärna långt fram, det är lättare att sätta ett mål till 2030 eller 2040, men vi jobbar med bränslen som finns här och nu, som kan göra skillnad idag. Näringslivet kommer att vara otroligt viktigt för omställningen. Vi ser bland världens regeringar, exempelvis Trump, att andra agendor kommer till makten, så om inte näringslivet prioriterar omställningen kommer utvecklingen att stanna.
En annan energichef, Vattenfalls Magnus Hall, var inne på samma linje när jag intervjuade honom i höstas:
– Nästa steg, som verkligen kommer få fart på omställningen, är att företag frågar sig "Vad gör vi? Vad är vår affär? Vad säger klimatet om vår affär och vad behöver vi göra för att visa för våra konsumenter att vi ställer om?". När den omställningen kommer igång, då kommer kapitalet att driva upp takten.
Oavsett om det gäller att värna demokratin eller göra nödvändiga klimatomställningar ligger makten hos oss medborgare.
Det är vårt handlande som avgör utvecklingen.
Den makten ska vi vara rädda om.