Det är inte längre viktigt att tala sanning

Att håna, förlöjliga och trycka till media, det är numera vardagsmat på sociala medier. I veckan försökte till exempel en fritidspolitiker plocka billiga poäng när vi hade ett fel i en text. Men vad händer när politiker försöker undergräva förtroendet för traditionella medier?

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, nämner två exempel där media har rapporterat felaktigheter på ett okritiskt sätt, det ena exemplet är diskussionen om så kallade marknadshyror i våras.

Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, nämner två exempel där media har rapporterat felaktigheter på ett okritiskt sätt, det ena exemplet är diskussionen om så kallade marknadshyror i våras.

Foto: Henrik Montgomery/Johan Wingborg

Krönika2021-09-11 06:00
Det här är en krönika. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Valet 2022

I år är det 100 år sedan Sverige blev en demokrati, och enligt Jesper Strömbäck, professor i journalistik och politisk kommunikation, är medier viktigare än någonsin, däremot har vi en annan roll än tidigare.

Jag fick en pratstund med Jesper Strömbäck tidigare i veckan, som ger sin syn på medias roll i dag när det gäller den politiska bevakningen, inför valet 2022.

Han började med att prata om den förändring som har skett i den politiska kommunikationen, vilket i sin tur påverkar vår rapportering.

– Förr handlade det om vad politikerna vill, idag handlar debatten i större utsträckning om politiska verklighetsbeskrivningar. Politiker har alltid försökt beskriva verkligheten på ett sätt som ska gynna den egna positionen. Exempelvis brukar regeringspartier alltid hävda att det går bra för Sverige och man har lösningar på de problem som finns, medan oppositionen hävdar att det går dåligt för Sverige och regeringen saknar idéer.

– I dag är det en helt annan nivå där det finns en konflikt kring själva verklighetsbilden, och det gäller inte bara ett parti, det gäller alla.

Förskjutningen innebär att nyhetsmedier i dag spelar en viktigare roll än på länge enligt Jesper Strömbäck som menar att medias grunduppdrag, att rapportera hur verkligheten faktiskt ser ut och att informationen ska gå att lita på, inte längre räcker. Konflikterna kring verklighetsbilden skapar nya villkor för media, som inte bara ska tillhandahålla information utan också behöver bli bättre på att kontrollera den information som politiker och andra sprider.

– Media måste bli bättre på faktakontroller. Vi har en historia av att man normalt sett har kunnat lita på att politiker inte ljuger rakt ut. Det har funnits en rädsla hos politiker att bli påkommen med en lögn. Jag upplever att den rädslan har försvagats. Det har blivit vanligare att politiker och även ledande tjänstemän beskriver verkligheten på ett sätt som inte är korrekt.  Det medför att journalistiken hamnar i en lite annan roll. Det räcker inte att man citerar en politiker korrekt, utan en mer ambitiös roll är att gå bortom det, stämmer det som politikern säger? 

Han nämner två exempel där media har rapporterat felaktigheter på ett okritiskt sätt:

1) Diskussionen om så kallade marknadshyror i våras där Vänsterpartiet fällde regeringen. Vänsterpartiet påstod att förslaget skulle innebära marknadshyror för tre miljoner människor, det var enligt Jesper inte sant, men ändå rapporterades det. 

2) Migrationsverkets generaldirektörer som påstår att asylsökningsprocesserna präglas av en hög grad av rättssäkerhet. Det är inte heller sant. Det finns hur många vittnesmål som helst om brister i asylsökningsprocesserna. 

Varför har det blivit så här?

– Dels tror jag att det är en effekt av att den politiska debatten flyttar ut i digitala och sociala medier där dynamiken är en annan. Där är man mer fokuserad på att tilltala sina baser och där märker man vad som funkar och inte funkar.

– Dels tror jag att hela Trumpexemplet visar att det tyvärr går bra för politiker att ljuga utan att nödvändigtvis bli straffad för det.

Anhängarna accepterar att man i vissa fall ljuger eller sprider missvisande information. Det har bidragit till att försvaga normen om att man ska hålla sig till sanningen och att det är farligt att bli påkommen med lögner.

Det vi i media märker av är de ökande angreppen från både alternativ media och från politiker från olika partier i sociala medier. Det är ett hårdare tonläge, raljerande och inte särskilt konstruktivt. Varför är det så?

– Det finns de som har ett medvetet mål att försöka underminera förtroendet för traditionella medier för att därmed skapa en bättre grogrund för alternativa medier. 

– Men det handlar också om att politiker tidigare var tvungna att hålla sig väl med lokala medier för att man visste att man var beroende av dem för att nå ut. Nu vet man att man inte är det längre och då släpper vissa hämningar.

Det känns som en utmaning för oss som jobbar med nyhetsmedia?

– Jag avundas er inte. Det positiva är att medieförtroendet är högt och stabilt i Sverige i allmänhet. Det är bland sverigedemokrater och i viss mån moderater som det är lägre, och det speglar att sverigedemokrater under lång tid har attackerat medierna. Det är viktigt att bevaka utvecklingen så att det inte blir ytterligare en partipolitisering av medieförtroendet för det gynnas ingen av.

Går det att nå dem som väljer alternativ media framför oss?

– Många av dem är svåra att vinna över. Starka åsikter ändrar man inte på särskilt lätt. Det media kan göra är att bli bättre på att förklara hur journalistik går till. Många har väldigt dåliga kunskaper om journalistik, då blir man mottaglig för argument som att media ”hittar på” eller att ”ledarsidan styr innehållet i tidningen”.

I dag är det ett år kvar till valet och vi inleder vår valbevakning. Correns läsarlöfte är att alltid vara nära. Vi ska granska våra politiker, vad de hittills har åstadkommit, vad de har misslyckats med och självklart, om det politikerna säger är sant. Det är vårt vallöfte till er läsare.