En person som vill lösa problem med skatter, förbud och regleringar identifierar sig oftare till vänster inom politiken. Den som tänker att om människor har frihet, så kommer mängden samhällsproblem att minska, intar en mer liberal hållning. Men skillnaden består inte enbart i vad som betraktas som problem eller vad man tror är den bästa lösningen. Det finns också en skillnad i hur man uppfattar sig själv och sin egen betydelse.
Ingen fråga är för liten för att ta strid för, om du är vänster. Sänkt promillegräns på sjön, plastpåseskatt, förbud mot elsparkcyklar, återinförd arvsskatt, et cetera, visar på en starkare vilja att sätta dit andra än att verkligen lösa problem. Men den narcissistiska (självupptagna) vänstern saknar fantasi att tänka sig något annorlunda än sin egen världsbild och har inte empati med alla som har en annan uppfattning. Därför är ryggmärgsreflexen alltid densamma.
Bisarrt nog finns det en föreställning att liberaler skulle vara egoistiska eftersom de eftersträvar ett samhälle där människor har rättigheter och är betrodda med att ta ansvar för sina egna angelägenheter. Men är det inte mer egoistiskt att vilja pådyvla alla andra just sin världsbild utifrån sina egna värderingar?
Det finns en profilerad vänsterperson som bryter lite mot det här mönstret, nämligen Göran Greider. Han brukar mer eller mindre ogenomtänkt lansera förslag och lufta idéer som handlar om att det är han själv som inte kan bete sig. Finns det lösgodis i en butik måste han köpa, alltså vill han ha sockerskatt.
Hittar han någon rolig sak på internet, så klickar han hem prylen och gråter ut om kapitalismens baksidor. Det man får ge honom är att en sådan politik skulle påverka honom, kanske mer än andra som faktiskt kan behärska sig, både personligt och politiskt.
Varje klok förbättring börjar med att tydligt definiera ”vad är problemet?”. När en sådan fråga ställts och blivit besvarad kan svaret bli att problemet är personen själv som inte kan eller vill acceptera verkligheten eller att andra kan tycka olika. Men, det kan finnas verkliga problem också och då måste vi tänka ett steg till för att komma på svaret på frågan ”vad är då lösningen?”.
Varje förslag till lösning bör sedan ha en konsekvensanalys, så att boten inte blir värre än soten. Problemet är inte personer som försvarar friheten på ett principiellt plan, utan alla som sin narcissism vill styra alla andra efter eget huvud. Det är alltså den som lägger näsan i blöt som ska skämmas!