Hotet mot människors hälsa som covid-19 utgör har inte undgått någon. Hotet mot välstånd och försörjning kanske ännu är lite mer diffust. Men även detta kommer med tiden att bli högst påtagligt. Liksom världens ledare har överträffat varandra i drastiska smittskyddsåtgärder, kommer den närmaste tiden att präglas av lika drastiska åtgärder för att hålla ekonomin igång.
Vad är problemet? I grunden är det en målkonflikt mellan hälsa och ekonomi. För att hindra smittspridning bör det sociala avståndet mellan människor öka, exempelvis genom att skolor stängs och människor i så hög grad som möjligt avstår från att komma till sina arbetsplatser. Det innebär dock samtidigt att ekonomin tvärstannar.
Produktiviteten sjunker, konsumenterna drar ner sina inköp till det minimala. Även om den ekonomiska aktiviteten bara sjunker under två månader, med 50 procent den första månaden och 25 procent månaden därpå, innebär det som ekonomen Pierre-Olivier Gourinchas påpekar att BNP för året minskar med 6,5 procent.
För USA:s del skulle det vara en större negativ effekt än vad finanskrisen hade. Då var det som mest tio procent av den arbetsföra befolkningen som var arbetslös. Nu är det under en kort tid kanske så mycket som hälften av befolkningen som är förhindrad från att arbeta.
Den ekonomiska effekten väntas också bli mer långvarig än hälsoutmaningen. Produktionen som går förlorad kommer inte tillbaka. Covid-19-krisen har utplånat en stor del av spararnas tillgångar och skapat en fundamental osäkerhet, som gör det sannolikt att konsumenterna kommer att spendera mindre efter krisen än de gjorde före den.
Det i sin tur gör att företagen kommer att få säga upp personal, vilket minskar människors möjlighet att konsumera ytterligare. ”Ett plötsligt stopp”, skriver Gourinchas, ”kan lätt sätta igång en kedja av händelser som drivs av beslut som är rationella på individnivå men katastrofala för kollektivet.”
Liksom det för myndigheter och sjukvård gäller att platta till kurvan av personer som blir smittade av det nya coronaviruset, gäller det för stater att platta till den negativa ekonomiska kurvan och söka förhindra ekonomisk smittspridning.
Hur det ska ske är dock en öppen fråga. Den brittiske finansministern Rishi Sunak har sagt att detta inte är en tid för renlärighet eller ideologi utan mod. Det kommer att finnas ett före och efter covid-19 även i ekonomin. Som Sunak säger kommer stater att ingripa i ekonomier på ett sätt som var helt otänkbart bara för några för veckor sedan.